14 juli 2013

Nattpass med utdelning

Pappa fiskade mycket som ung. Han växte upp i Blackeberg i Stockholm och allt fiske skedde i Mälaren. Abborrmete med löja och sena roddnätter efter Gös har jag hört många berättelser om, och fisket verkade minst sagt bättre då än nu. Dessa berättelser är nog en stor anledning till varför mitt fiskeintresse är så stort, och varför jag la ner mycket tid och pengar för att få en båt att fiska gös med. Innan min första båttur på Mjörn så hade jag ärligt talat inte fått upp någon gös alls. Det var en fantasifisk som tydligen inte gick att få ifrån land, i alla fall inte där jag fiskade. Att kunna komma ut med båt och jaga Gösen på deras hemmaplan var något jag längtat efter länge, och att kunna ta med pappa ut för att uppleva ett fiske som bara varit sagor för barnen i 25 år är ganska fantastiskt.

Hittills har jag varit fast i Vertikalträsket. Pappa har varit med många gånger och mycket gös har kommit upp och vänt ner i djupet igen, men vi hade fortfarande inte upplevt nattfisket i Mjörn. I Fredags blev det dock verklighet. Vi hade planerat turen ett tag och jag såg verkligen fram emot att testa det som jag läst och hört så mycket om. Jag åkte från jobbet lite tidigare då det var min sista dag innan semestern, och åkte ut på sjön tidigt för att stilla vertikalabstinensen innan trollingen började. Fisket var förvånansvärt trögt. Ett par gösar kom upp under dessa fem-sex timmar och det var faktiskt skönt att äntligen klippa linan till jiggen och tackla om ett nytt spö inför trollingen.

Vädret var fantastiskt den här kvällen. Det var en svag bris och solen syntes som ett stort rött klot i horisonten. Vid 22:00 började vi se småfisk i vattenytan och en halvtimme senare såg jag att gösen började stiga. Jag hade tidigare satt på en djupgående wobbler för att gösen stod på 6-8 meter då vi började trolla, medan pappa valde en Nils Master eftersom han, till skillnad från mig, visste att Gösen skulle stiga.

En halvtimme efter att vi börjat köra såg jag de första tecken på aktivitet. Gösen gick högre upp och ställde sig på 4-6 meter, och stundtals såg jag ekon som snabbt gick upp mot ytan för att sedan vända ner igen. Vi kryssade över ett av sjöns större partier och kom plötsligt in ett ordentligt stim av gös. Så många fina ekon har jag inte sett närheten av när jag vertikalat, och spänningen ökade!


Efter fem minuter mitt i det här stimmet av ekon så böjdes pappas spö sakta men bestämt. Efter ett mothugg märkte vi att fisken var tung och jag började fibbla upp håven. Utan någon dramatik så kom gösen upp och jag gav ifrån mig ett glädjerop medan pappa var stum av chock. Det var länge sen han fick dra en så vacker pjäs. 5.7kg fördelat på 82cm, en riktigt grann hona. Men mitt PB var utom räckhåll!


Efter att gösen blivit vägd, fotad och fått gå tillbaka så vände vi båten mot gösstimmet igen. Fem-tio minuter senare så kröktes mitt spö ordentligt, men tyvärr krokades inte fisken. Den lämnade dock ett par fina huggmärken över ryggen på min Nils Master som jag tidigare bytt till.

Efter detta var det dött. Vi åkte vidare och tillslut tappade vi bort fisken. När jag vände upp båten för att återigen åka över där vi fått våra hugg så var gösen som bortblåst. Jag vet inte om stimmet följt med betesfisken till en annan del av sjön eller om de vänt ner mot djupet igen. Efter 24:00 var det i alla fall ganska tomt på ekon. Vi körde ett tag till men vände in mot land när jag vaknade till av att pappas lina låg över min axel.. tur att jag satt i båten på öppet vatten och inte i bilen.

Skitfiske,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar