Att äga en båt har alltid varit en dröm, så som för alla med ett starkt
fiskeintresse. Med en bra fiskebåt öppnas många nya dörrar och man får
möjlighet att testa nya metoder och vatten. Min dröm blev verklighet för
några år sedan fick jag av en händelse pengar över efter en
lägenhetsrenovering. Jag började kolla efter olika typer av båter och
frågade runt på forumet vad andra tyckte. Jag bestämde mig snabbt för en
aluminiumbåt då jag absolut ville att båten skulle ligga på en trailer,
och inte vara fast vid en sjö. Jag beslutade också att jag ville bygga
om båten efter egna behov. Jag hade åkt ut med min bror i hans nyköpta
terhi ett par gånger vid det här laget och störde mig på att man inte
kunde stå upp och fiska enkelt i båten, samt att man fick ordentligt ont
i ryggen efter bara ett par timmar utan ryggstöd.
Jag bestämde mig för en buster eller en linder, och uppdaterade blocket
hundraelva gånger om dagen. Jag förstod snabbt att bustrarna var aningen
dyrare, och att om jag ville ha både båt, motor och trailer så var jag
tvungen att spara mer pengar eller skippa aluminium helt och gå efter en
billigare plasteka. Men en dag så kom det upp en annons på en Linder
400 Sportsman -06 med trailer där ägaren var intresserad av att sälja
båten utan motor. Priset låg strax under min budget, och båten såg
väldigt välskött ut. jag ringde min pappa direkt och vi stämde oss för
att åka ner 12 mil dagen därpå och släpa hem båten direkt. Detta var på
hösten 2011 och att jag inte fick med en motor spelade mig ingen roll.
Jag visste att jag inte kunde fiska mer den säsongen och hade gott om
tid till att spara ihop pengar till bensinaren i efterhand, så det var
ett ypperligt tillfälle som jag tog till vara på direkt.
Väl där så såg vi att båten var i toppskick och ägaren var en pedantisk
äldre man. Det kunde inte bli bättre. Båten var heller aldrig
saltvattenskörd, och den relativt nya trailern hade skenor som är
framtagna till linders båtar, så den hade stått stadigt och tryggt under
alla år. Jag slog till direkt, och började planera ombyggnationen.
Här är några bilder innan byggnationen började. Som ni ser så var båten i
fint skick och det enda som jag egentligen störde mig på var två
spöhållare som den förra ägaren hade skruvat fast med ett ordentligt
lager svart sikaflex runt om. Jag skruvade bort dem och slipade bort
sikaflexen med ett fint sandpapper. Sedan fyllde jag i hålen med grå
sikaflex.
Durktrall
Det fanns en durktrall till båten när jag köpte den, men det var den
smala varianten som bara går mellan de två tätaste stagen på durken. Att
kunna utnyttja hela durken i båten är A och O för mig, så att göra en
bredare durktrall blev mitt första delprojekt. Att jag redan hade den
smala varianten hjälpte mig väldigt mycket. Som ni ser i den andra
bilden nedan så är de yttersta brädorna som ligger mot durken kluvna
snett. Detta är naturligtvis för att de ska ligga dikt mot durken, och
skrovet är ju inte plant. Eftersom jag redan hade den gamla trallen så
kunde jag ta vinkeln ifrån den klyvningen och använda till min nya
trall.
De två inre brädorna som är vända mot durken, ligger på de två inre
stagen som förstärker Linderns skrov längs med hela båten. Jag la först
ut de brädorna. Då visste jag hur hög trallen skulle bli, och kunde
därefter placera ut de kluvna brädorna ut längs sidorna på skrovet så
att de var i samma höjd som de inre. Efter detta var det bara att såga
till alla ovanliggande brädor och skruva ihop. Om ni tittar på de yttre
kluvna bitarna på bild två så ser ni att den ena änden ligger lite
längre ut än den andra, detta är naturligtvis för att båtens skrov går
inåt och blir smalare ju längre mot fören man kommer.
Brädorna som bygger det övre lagret på trallen var impregnerat trä. De
undre bitarna som ligger dikt mot durken är i grunden vanlig ej
impregnerad furu. Anledningen till detta är att jag var tvungen att åka
iväg och klyva dem på perssons trä i Alingsås och där fick jag inte
klyva impregnerat trä. Men det gjorde mig inget då jag ändå tänkte
förstärka impregneringen med en egen färg. Det är därför trallen är
svart. Jag målade den ordentligt två gånger med en impregneringsfärg som
skyddar mot algbildning och fukt. Färgen är dyr, men trallen kommer
hålla längre. Jag tejpade även undersidan på trallen som ligger dikt mot
durken med en tjock förstärkt tejp som gör att den ligger lite mjukare
mot alut, och jag slipper dessutom oroa mig för att impregneringen skall
fräta på metallen. Brädorna är skruvade med en syrafast trallskruv.
Jag ville även ha en matta på durken. Jag hade sett att många använder
det på platåer som de byggt på sina båtar, och jag är förtjust i idén då
man slipper oroa sig för att lekande och annat småkrams ska tappas och
hamna under trallen när man är ute på sjön. Jag har även märkt senare
att det skyddar båtens durk mot skit man har under skorna. Visst, jag är
överdrivet pedantiskt, men det är skönt att bara behöva damsuga av
durktrallen lite lätt efter fiskepassen istället för att rengöra hela
båten. Mattan är köpt på Jordnära i Alingsås och är till för att läggas
utomhus på trall eller balkong. Tänk på att köpa en tunnare matta som
släpper igenom vatten! Alla mattor släpper inte igenom vatten och lär
mögla om man använder dem i en båt. För att fästa mattan på trallen så
använda jag först och främst lim, tänk på att använda ordentligt med
lim. Sedan sköt jag även fast den med stift då jag inte trodde limmet
skulle hålla i all evighet. Tänk på att använda galvade stift som inte
rostar.
Virket och kapningen kostade under 500kr. Färgen var lite dyrare och
tillsammans med matta, lim och skruv så gick nog hela bygget på drygt
1200-1400kr.
Frontplatå med Stolstativ
Jag minns inte vart tanken med frontplatån kom ifrån från början, men
som ni ser så har jag tagit grundidén ifrån piscatus.com men lagt till
lite detaljer i byggnationen. Tanken med platån var att jag ska börja
utnyttja jerkfisket mer, och p.g.a. att man faktiskt inte har någon
använding för fronten på en linder ändå. Platån och durktrallen gör att
man utnyttjar båtens yta till fullo och den blir helt plötsligt dubbelt
så stor.
Till skillnad från Piscatus så valde jag att täcka hela bottnen, och
sedan göra träplatån ovanför och till sist fylla med fogskum. Jag tänkte
igenom platåbygget noga innan jag började, och till en början ville jag
använda plast istället för papp som skydd för båtskrovet, men kom sedan
på att det inte är speciellt smart ifall vatten lyckas tränga emellan
någonstans och lägga sig intill trät. Det är bättre att det få gå igenom
pappen.
Jag använde två ihoptejpade pappkassar från ica som jag la i fronten och
skar ut med en kniv, för att sedan tejpa mot båtskrovet. Träbitarna är i
grunden impregnerade, men även här använde jag den extra skyddsfärgen
som jag hade till durktrallen. Träbitarna är sågade så att de precis
passade den lilla aluminiumplåten som ligger framför toften. Plåten är
fastborrad med två skruvar som ni ser genom pappen på bilden ovanför,
och jag gjorde två små hål i träkonstruktionen för att den inte skulle
vila på skruvhuvudena. Märk väl att träkonstruktionen inte är
fastskruvad i båten alls, utan vilar bara på aluplåten.
Anledningen till att jag la papp mot skrovet är dels för att skydda
båten mot träimpregneringen, och dels för att skydda mot fogskummet som
jag senare sprutade under platån. Fogskum sitter värre än lim och är ett
rent h*lvete att få bort. Ifall man någonsin vill ta bort platån så är
det nu bara att lyfta pappen och allt fogskum följer med.
Jag sågade sedan till en skiva av tjockare playwood så att den passade
skrovet, och skruvade fast den i träklossen under. Tjockleken på
playwooden bestämde jag utefter hur många mm det var från träklossen upp
till toften, så att durkplåten sedan låg dikt med playwooden och
toften. I mitt fall hamnade playwooden på 23 mm och var mer än nog att
ha som stöd.
Jag såg till att playwooden inte låg mot skrovet. jag bestämde tidigt
att inget skulle ligga mot skrovet och möjligtvis skava på alut.
Speciellt inte durkplåten då den är vass och lätt skulle kunna göra
sönder skrovet om man hoppar upp och ner i båtfronten.
I det här skedet sprutade jag in fogskummet under platån. Något att
tänka på här är att man måste lägga något tungt på platån, annars
trycker skummet upp hela konstruktionen och stelnar så att man måste
göra om hela jobbet. Använd inte heller för mycket fogskum, lagom är
bra. Det är bara där som stöd och som ljuddämpning i tomrummet mellan
skrov och playwood.
Efter att träkonstruktionen var helt klar så mätte jag ut vart jag ville
ha stolstativet och gjorde hålet i toften. Jag borrade fyra hål i
kanterna och använde sedan en sticksåg med ett blad till för sågning i
metall. Stolstativet är detsamma som Piscatus använder och finns att
köpa på Seasea.se.
Nu kommer vi till något som jag verkligen fick huvudvärk på när jag
planerade bygget. På Piscatus tror jag inte att de nämner hur de
skruvade fast stolstativet, men jag förmodar att de drog sex skruvar
rakt ner genom plåtdurk och toft. Jag är tveksam till hur länge en sådan
konstruktion håller. Istället hade jag gärna haft muttrar undertill,
men det finns ingen möjlighet att komma åt inuti toften om man inte
lossar den från båten, och det var inget alternativ i det här läget.
Dessutom ville jag att plåtdurken skulle sitta fast i toften med de här
sex skruvarna för att få en stabilare konstruktion, och jag är säker på
att det inte går att lita på att gängor i den tunna toftplåten ska hålla
för momentet som skapas när någon lutar sig mot stolen, och därför hade
jag bara ett alternativ kvar - Nita.
Jag började söka runt efter nitmuttrar på google. Jag visste inte ens
att de fanns något som hette nitmuttrar, utan litade bara på att någon
måste haft användning för dem innan mig, och jag hade rätt. Tyvärr
verkade de vara svåra att få tag på. Jag hittade alla möjliga olika
typer men tängerna kostade över 1200 kr styck och muttrarna gick bara
att beställa 100 stycken av per leverans. De var med andra ord främst
till för företag och inte privatpersoner, vilket jag tyckte verkade
konstigt. Klart att privatpersoner någonsin har behövt nitmuttrar.
Jag gav upp letandet tidigt under planeringen eftersom jag ändå behövde
samla in min budget, men tog upp det strax innan jag skulle börja med
platån, och hittade då äntligen en billigare variant på biltema.
Kvaliteten på tången är dynga, men den gör det den ska, i alla fall för
sex nitar, så det var ett kap för 250 kr. På bilden nedan ser ni en
nitmutter och tången liggandes till vänster. Jag har även fäst sex
stycken nitmuttrar i toften, placerade så att de matchar stolstativets
fäste.
Att kapa till plåten var ett pilljobb, men väldigt kul! Jag började med
att köpa en stor bit 3mm masonit till mall som jag kunde kapa med
sticksågen. Jag koncentrerade mig på ena sidan av båten, för att göra en
mall till ena halvan av platån. Jag drog ett snöre från mitten av
toften till fronten på båten, för att dela av fronten i hälften, och tog
sedan mätvärden från snöret till skrovet längs med. Dessa mätvärden
ritade jag ut på masoniten och utifrån dem kunde jag skissa upp den
första mallen. Jag placerade sedan ut masonitmallen i fronten och märkte
vart det stämde och vart det inte stämde. Några millimeter mindre här
och några mer där, och ritade sedan ut mätvärdena än en gång på den
överblivna masonitskivan. Detta upprepade jag tre gånger innan jag var
nöjd med mallen.
Jag använde sedan mallen till att märka durkplåten, sågade ut den med
sticksågen och slipade ner kanterna med en slipklinga. Efter detta mätte
jag noggrant ut vart jag skulle borra hålen för stolstativet så att
platån matchade toften, och sedan gjorde jag även hål för att fästa
plåten till playwooden. Sedan kom ytterligare ett klurigt jobb, nämligen
att mäta ut vart jag skulle borra hål för tofthandtagen. Bilden nedan
visar hur jag gjorde. Jag satte en tejpremsa på skrovet där jag kunde
markera vart hålen i toften var och hur många millimeter in från skrovet
de satt. Sedan skruvade jag fast durkplatån i nitmuttrarna så att jag
visste att den låg på plats, och drog varsitt snöre från hålet på ena
sidan till hålet på andra sidan, för att få en rak mätning. Sedan mätte
jag från skrovet och ut mot durkplåten, och markerade vart jag skulle
borra hålen. Detta funkade utan problem och jag kunde äntligen skruva
fast durkplåten!
Slutligen satte jag en sträng med grå sikaflex längs kanten för att göra platån vattentät och få en snyggare kant.
För att få tag på durkplåt i de här dimensionerna bör man ta sig till
ett plåtslageri och beställa. Det brukar kosta strax under 1000kr för en
200mm*100mm*3mm durkplåt. Mindre delar går även att beställa på
Maskindelen.se. Stativet kan man köpa för 800kr och stolen för 600kr,
båda på Seasea.se. Trät, skruvar, sikaflex och fogskum kan tillsammans
gått på drygt 500kr.
Akterstol med Förstärkning
Att fästa akterstolen är i grunden enklare än den i fronten då toften
kan skruvas bort så att man kommer åt under, men tyvärr har den ingen
durkplåt fäst ovanpå som ger extra förstärkning. Detta var ett problem
som jag var tvungen att lösa med en förstärkning inuti toften, eftersom
toftplåten i sig förmodligen är lite för klen att hantera momentet som
skapas när man lutar sig bakåt i stolen och skumpar runt på sjön. Jag
beställde den här gången en vanlig 3mm aluminium plåt från
Maskindelen.se, men när jag väl fick hem den så förstod jag att jag
aldrig skulle kunna böja den själv. Aluminiumplåten behövde böjas med
millimeterprecision, och jag märkte att jag knappt kunde rubba plåten
utan rätt verktyg. Jag var därför tvungen att vända mig till en
plåtslagare som gjorde ett riktigt bra jobb. Jag mätte själv ut profilen
först och gav honom måtten och plåten. Eftersom det var en vän som
gjorde jobbet så kostade det bara en gentjänst.
Som ni ser så blev det en U-profil med sneda kanter då insidan av toften
är lite speciellt formad. Jag nitade fast den på utsidan av toften och
skruvade sedan fast stolfästet ovanpå med muttrar undertill. Det sitter
även flytmaterial inuti toften som på bilden är borttaget, det måste
skäras för att passa profilen, men det är lätt gjort.
Istället för det vridbara stolstativet i fronten så valde jag här en
fast skjutmontering, vilket jag absolut inte ångrar. Jag skjuter stolen
mot relingen när jag behöver öppna för bensindunken, och skjuter den
sedan tillbaka mot mitten när jag kör bensinaren eller den
aktermonterade elmotorn. Dessutom är den här konstruktionen mycket mer
stabil då fästet sitter över en större yta och använder 8 skruvar.
Grabbräcke
Att fäste grabbräcken på relingen kändes som ett måste då man kan fästa
spöhållare i dem och slippa borra hål i båten, något som den förra
ägaren inte tänkte på. Det går att köpa ett grabbräcke från linder som
är gjort för 400 Sportsman, men det kostar hela 4500kr! Jag köpte mina
räcken på Seasea.se och fick tillsammans med skruvar betala runt
600-700kr för allt.
Spöhållare för Transport
Det ligger väldigt mycket research bakom det här båtbygget, och
spöhållare är nog det jag letat mest efter. Inget passar mina önskemål,
såväl vanliga trollinghållare som transporthållare. Vad är det för
tomtar som designar fiskeprylar? Anyway. Jag letade länge efter
aluhållare med klyka så att spöna inte står och hoppar i båten när man
åker. Jag letade först i Sverige men hittade inget, så jag började kolla
runt i USA och även i Asien. Jag hittade några i Asien men vågade inte
beställa dem, och jag hittade även några i plast i USA som passade mina
önskemål, men frakten kostade till slut mer än hållarna så det blev
inget köp.
Av en händelse hittade jag sedan ett par aluhållare med klyka på
Hjertmans när jag letade efter delar till båten, och beställde dem
direkt. Men när jag fick hem dem så var det en helt annan design än dem
på hemsidan. Jag ringde upp och tydligen så hade tillverkaren ändrat
design, men Hjertmans hade inte ändrat bilden på hemsidan. Jag lämnade
snopet tillbaka spöhållarna och kände mig uppgiven.
Några dagar senare gick jag till den lokala Sportfiskeaffären i
Alingsås, en liten men väldigt välsorterad affär, och kastade ett öga på
deras spöhållare. De hade wigglers aluhållare inne, förmodligen de
vanligaste hållarna som jag har stirrat på länge under mina
googlesökningen. Men nu för första gången gick det upp ett ljus. Varför
inte bara göra en klyka själv? Hur svårt kan det vara. Och dessutom hade
jag nyligen kollat igenom hela Hjertmans sortiment och mindes att de
har en list i U-profil som förmodligen skulle passa perfekt som
dämpning.
Jag fick köpa fyra hållare till väldigt bra pris och återvände hemåt för
att göra om dem. Jag tog min lilla kap och gjorde en klyka i varje
hållare, och senare satte jag även på listen från Hjertmans. Jag är
otroligt nöjd med hållarna. Spöna sitter klockrent i dem och riskerar
aldrig att skadas på något vis. Se bara till att få tag på rätt diameter
på hållarna, Lorentsmarin.se har större varianter som fungerar
ypperligt.
El, Ekolod och Pill
Eldragningen handlade även den om planering. Jag hade bestämt mig för
att inte ha kablar överallt i båten. Jag ville lägga någon typ av slang
längs relingen och samla alla kablar i den, men innan dess behövde jag
ekolod och all annan elutrustning för att veta hur tjock slang jag
behövde. Jag beställde först ett Lowrance Mark 5x från Ssbilbehor.se.
Sedan köpte jag även ett Elite 5x som jag senare, efter några turer,
bytte till ett HDS 5 Gen2. Jag ska dock inte gå in i detalj över varför
jag valde de ekoloden jag har. Det får bli en egen artikel.
Jag fick i alla fall hem loden, och började då pilla med lanternan. Den
förra ägaren hade kapat kablarna strax under lanternan, men eftersom jag
inte ville ha en skarv där så bestämde jag mig för att ta isär den och
koppla in helt nya kablar. Tyvärr stötte jag här på nästa problem.
Lamphållaren som var gjord av hårdplast ramlade sönder i tio delar när
jag tog isär lanternan, och jag blev tungen att leta efter en ny
hållare. Jag vände mig till Elfa, mailade dem bilder och information,
och fick direkt svar om vilken hållare jag borde köpa. Det var en
hållare i stål. Tyvärr kostade det mig hela 160kr, vilket jag nästan
skulle fått en ny lanterna för, men skit händer. Tyvärr var den dessutom
lite annorlunda formad än den förra i plast, men med lite trix och pill
så fick jag till slut dit den och kunde även sätta fast de nya
kablarna. Jag beställde även två sidolanternor från Seasea.se
Nu hade jag minimimåttet på slangen som skulle samla ihop alla kablar,
och jag började återigen mitt gogglesökande. Jag ville ha robotslang
(flexslang), helst svart, grå eller blå, med minst 25mm diameter. Det
visade sig vara lättare sagt än gjort. De få ställen som över huvud
taget säljer robotslang, så som Claes Ohlsson och Jordnära i Alingsås,
säljer endast 16mm tjocka slangar. Som tur är så har familjen en nära
vän som är elektriker, så jag fick lite 30mm robotslang av honom, som
jag fäste med svarta buntband med clips som finns att köpa på
Hjertmans.se. Clipsen skruvade jag fast i relingen, alltså inte i
båtskrovet.
Jag använder mitt HDS 5 vid akterstolen och Elite 5x vid frontstolen.
Elite 5x-lodet har givaren på barbord sida medan HDS 5:an har en givare i
aktern och en på styrbord sida, kopplade till en givarswitch.
Aluminiumplattorna som Ekoloden sitter på köpte jag på Borås marin. Det
är ett Lindertillbehör och finns att köpa i deras webbshop. Jag använde
även Linders egna fäste för ekolodets givare i aktern. Givarfästena på
sidan av båten är det portabla som finns att köpa överallt nu för 250kr
styck. Det är ett okej fäste, men inte allt för stabilt. De som satsar
på vertikalfiske köper sina givarfästen från Z-bait. Själv har jag
precis beställt aluminiumprofiler för att göra mitt egna stabila
givarfäste för vertikalfiske.
En artikel eller ett blogginlägg kommer om det lite senare.
El-kopplingen fick jag ta till mycket hjälp för att klara av. Jag gjorde
allt själv, men jag var noga med att fråga kunnigt folk om hur jag
borde koppla. Jag kan inget om el, men om man inte vet så är det bara
att fråga. Bättre det än att göra fel. Och efter alla mina dumma frågor
så blev allt rätt från första början!
Jag använde två kopplingsplintar, en säkringshållare, en 60A säkring, en
switch till lanternorna, stänkskydd och fyra snabbfästen till
batterierna. El-grejer är dyrt, men det lönar sig att köpa gedigna
prylar. Allt blir så mycket bättre och smidigare i slutändan. Till
lanternorna satte jag en 1A flatsäkring, och till Ekoloden använde jag
3A. Till elmotorn i aktern använder jag en 60A automatsäkring.
Final Touch
Det sista jag gjorde var egentligen att köpa massa tillbehör. Jag satte
på en draghållare från Linder och en hållare med Markörer, samt fyra
Delux spöhållare. Markörer är ju ett underbart verktyg när man är ute på
sjön. Bensinaren är en 15 hästars rorkult från Mercury utan elstart.
Jag köpte även ett motorlås och bultade fast motorn i akterspegeln, samt
en Minn kota elmotor och ett elmotorfäste från Linder.
Det allra sista jag gjorde nu innan jag ska byta ut givarfästena på
sidan var att beställa lite plexi till aktern. Splashguards är ett måste
vid vertikalfiske. Till skillnad från många andra valde jag dock att
använda mig av ganska små splashguards, vilket jag tycker räcker gott,
om man inte vill backa i flera knop mot vinden. Ryds glas i Göteborg
sågade till plexit åt mig.
Kostnad
Priset på hela ekipaget tänkte jag sammanställa nedan, för jag vet att
många tycker det är intressant. Jag har inte kvar kvitton, men jag har
ett bra minne och alla priser bör stämma någorlunda väl.
27000kr - Linder 400 Sportsman -06 med ett Thule 80km/h båtsläp -07
24000kr - Mercury 15hk Rorkult utan elstart -12 med en 12L dunk och snabbkoppling
~3500kr - Minn kota 55lb
~3000kr - Frontplatå med stolstativ och stol
~2000kr - Akterstol med förstärkning
~2200kr - Lowrance Mark x5
~5500kr - Lowrance HDS 5 Gen2
~1500kr - Givarswitch
~2000kr - Ekolodsfästen och Givarfästen
~3000kr - 2st Tudor/Exide Marine Dual TR350 och Batteriladdare CTEK M100 7A
~1300kr - Durktrall med matta
~1600kr - Grabbräcken med fem transportspöhållare
~2400kr - Fyra stycken Normark Deluxe spöhållare
~2000kr - Elkoppling och tillbehör
~2000kr - Diverse skruv och tillbehör
~500kr - Splashguards
Summa: ~85000kr
Positivt
Båten planar lätt med en 15hk, men jag rekommenderar inte att köpa en
mindre. Den går i runt 18knop när det är vindstilla, den är enkel att
manövrera p.g.a. att växeln sitter i rorkulten (rekommenderas!), den går
i 1.5knop som långsammast vilket är en fin trollingfart efter gös och
den backar bra mot vågorna. P.g.a. den låga vikten är den extremt lätt
att traila. Jag har 5-6 kilometer ner till sjön och det tar mig 15-20
minuter från dess att jag åker till att båten är i vattnet och bilen
parkerad.
Negativt
Givarfästena på sidan är rangliga, men det skall jag åtgärda snarast.
Det är också lite för mycket prylar på relingen vilket gör att det
ibland är svårt att landa fisk, men man måste ha spöhållare någonstans.
Ekolodet i fören, mitt Mark-5x, ska bytas till ett med 83hz. När jag har
besökare i båten så är det viktigt att de har en större kon än mig, då
det är jag som sköter båten och styr utefter hur min lina ligger.
Utöver detta finns det mängder med saker jag tycker är bra, eller mindre
bra. Det går alltid att bygga på och förbättra sin båt. Men för den
budgeten jag satte upp, och med noll erfarenhet innan bygget, så tycker
jag att jag fått en riktigt fin fiskebåt, och jag hoppas att ni har fått
ut något av att läsa om båtbygget. Ställ gärna frågor. Jag har fått så
mycket hjälp, så nu är det dags att ge tillbaka.
Joakim Åberg
Joakim.aberg@cgpro.se
http://www.cgpro.se
Skitfiske!