28 juni 2014

Baitrunners och Gäddspön

Jag har ett nytt projekt som väntar, vilket involverar mer aluminium och träbockar, men den senaste veckan har krafterna verkligen sinat. Så istället har jag som vanligt klurat på fisket och gjort mer förberedelser inför premiären. När kroppen inte vill försöker jag göra det bästa av situationen, och den här gången tog jag mig ann att färdigställa utrustningen inför höstens flötestrolling. Det föll sig naturligt då Metebolaget äntligen fick hem mina efterlängtade Wychwood Agitator Bait spön. Så vitt jag vet är det bara Metebolaget som säljer dessa spön i Sverige och beräknad leverans från tillverkaren var från början satt till Augusti, men de kom tydligen in tidigare och jag är inte missnöjd. Ryktet säger att dessa spön ska vara mycket bra till ett tilltalande pris.

Bilden tillhör Luis Rasmussen

Spöna finns i en drös olika längder och pundskalor. Själv valde jag ett par på 10 fot med en testkurva på 2.75lb. Tidigare har jag använt mina karpspön på 12 fot med samma testkurva, men de där extra två foten (fötterna?) tycker jag mest är i vägen. 12 fot är användbart när man fiskar från land och ska slunga iväg 50-60g vid karpmetet, men som sagt är de en pärs att ha i båten, och helt onödigt i min mening. Luis Rasmussen har skrivit mer om spöna för den som är intresserad. Artikeln finns Här.

Utöver spöna har jag under en tid kikat efter en fjärde baitrunner. Tidigare har jag använt mina tre baitrunners tillsammans med en vanlig haspel där jag släppt på bromsen. Men baitrunners är givetvis betydligt smidigare och nu får det bli en fjärde. I min uppsättning har jag två Shimano AERO GTE 5000b och en Daiwa Regal PLUS 3500 BRi. Shimanorullarna köpte jag i England för runt 6 år sedan och de håller måttet än idag. Daiwan är en av mina favoriter som jag även den köpte i England för ett par år sedan p.g.a. dess storlek. Då fanns det inte många baitrunners under 5000-storlek och man fick vända sig utomlands om man ville få tag på någon alls.



I dag har äntligen fler baitrunners i 2500- och 4000-storlek tillkommit i sortimentet, inte bara utomlands utan även i Sverige. Kors i taket. Dock är det fortfarande få butiker som säljer dem. Men så är det med meteprylar över lag. Nästan alla butiker fokuserar på predatorfisket och jag förstår såklart varför då det är vad som säljer mest. För de som vill åt bra meteprylar får man som jag leta runt i alla olika nätbutiker och göra flera beställningar.

Förr var Popup-tackle en butik jag vände mig till ofta, men idag är det främst Metebolaget. Dock hittade jag den fjärde baitrunnern hos Sportfiskeprylar. De är en av få butiker som har Shimanos baitrunners i 2500-storlek i lager. Ganska förvånande. Baitrunners i den storleken tycker jag borde vara mycket populära, och att det tog sådan tid innan tillverkarna satsade på dem är än mer förvånande.

Själv tycker jag att 2500 räcker gott till Sveriges karpfiske, om man inte fiskar i övergödda klubbvattnen, och det är mycket skönare att kånka på tre 2500 än tre 5000 när man ska ta sig till swimmet. Till gös, abborre, sutare och brax är det en optimal storlek, och den duger även till gädda. Jag tycker ofta att vi överdimensionerar vår utrustning. Det positiva med kraftig utrustning är att drillningen blir kortare och fisken slipper tröttas ut mer än nödvändigt, men skillnaden mellan en haspel i 2500- och 4000-storlek, eller ett 10 fot och ett 12 fot spö, är i det fallet inte allt för stor.

Slutligen en shout-out till grabbarna på Jakt- och Fiskekompaniet i Alingsås som alltid är lika trevliga när man kommer in. Jag var där och köpte fyra spolar med Sufix 832 idag och fick en spole backing på köpet. Man tackar!

Skitfiske,


18 juni 2014

Egentillverkad planoförvaring

I förra inlägget nämnde jag att durkplåten jag beställde till elmotorn i fronten var för svajig. Att skicka tillbaka en 1000*500mm aluplåt skulle kosta nästa lika mycket som att beställa en ny, så jag fick ta på mig tankemössan och klura ut en annan användning för den.

Ett problem med att fiska i en mindre båt, och i mitt fall att jag inte byggde jerkplattformen enda bak till mittoften, är att man saknar stuvfack. Ytterligare ett problem som drabbar de flesta fiskare är en benägenhet att förväxla beten med godis. Om man köper några så vill man ha fler, vilket snart resulterar mängder av betesboxar som skall släpas till och från båten.

Jag använder fyra planoboxar till vertikalfisket och de är just nu fyllda till bristningsgränsen med jiggar, skallar, krokar och beteslås. 76 skallar ligger och samlar damm i lådorna och snittvikten är 35 gram, vilket sammanlagt är straxt över 2.5kg. De fyra boxarna ihop väger förmodligen närmare 4kg och när jag packar ner dem i väskan tillsammans med dricka, mat, tänger, kniv, sax, tafsmaterial, ficklampa, kamera, våg och pannlampa så blir det ett äventyr bara att få i väskan i båten.

Med detta sagt så är det inte konstigt att jag länge klurat över stuvfack till planoboxarna, och nu hade jag äntligen material över och kunde skrida till verket. Det första problemet var bockningen. De enklaste plåtbockarna kostar runt 700-1000kr och är specificerade till under 1.5mm tjocklek och har en maxlängd på drygt 75cm. Jag skulle förmodligen klarat mig med det, men p.g.a. att plåten behövde bockas på fler sidor än en så behövde jag en bock som var öppen på en sida. Något ni kommer se på en av bilderna nedan. Alla mindre bockar som går att köpa har gångjärn på sidorna och hindrar mer avancerade bockningar.

Så, jag bestämde mig för att göra en egen bock. Lite 2 tum 4 och ett par gångjärn är betydligt billigare än den enklaste av plåtbockar och gjorde jobbet bra. Dock var plåten i tjockaste laget. Jag rekommenderar inte att bocka tjockare durkplåt än 1.5mm med en egenbyggd träbock. Utöver 2 tum 4 och gångjärn så behöver man ett par stadiga tvingar och något typ av handtag för att få ett bra moment. Nedan ser ni en av två bockar jag gjorde. Denna var med gångjärn på sidorna och den andra med gångjärn i mitten, och alltså öppen på sidorna.


Nästa steg var att noga dela upp plåten för att få ut så mycket som möjligt. Viktigt att inte slarva här. En felkapning och hela projektet hamnar i soporna.


Jag köpte ett par mattor att inreda facken med för att dämpa ljud och slitage på lådorna. Mattorna var inte av samma typ som för durken, vilket är viktigt att poängtera. Durkmattan jag använde var av en typ som släpper igenom fukt, medan dessa var vanliga dörrmattor med gummad undersida. Anledningen är att mattan som släpper igenom fukt har knoppar på undersidan som förhindrar en tät limning. Att mattan inte släpper igenom fukt har ingen betydelse i det här fallet.



Efter att de båda plåtbitarna tillsammans med matchande mattor var utskurna så började jag med bockningen. Se till att fästa bocken i något stadigt då man får pressa ordentligt för att rubba plåten. Farsan fick hjälpa mig här då jag fortfarande inte har någon ork i kroppen.


Här ser ni bocken med gångjärn i mitten och varför jag behövde den. Ni ser även varför ett par stadiga tvingar är ett måste. Den relativt klena träbocken klarar inte av sista biten av bockningen själv.



Nästa del var att limma fast mattan. Även här är tvingar ett måste. Som lim använde jag PL400.


För att inte skära sig på aluminiumet fäste jag ordentliga kantlister i gummi på ovansidan.


Sista steget var att skära ut mattbitar till insidan av facken som skall sitta mot toften.


Facken och mattan mot toften nitades sedan fast, och så här blev resultatet. Jag är riktigt nöjd. Min noggranna mätning av plåten gav resultat och planoboxarna ligger perfekt i facken med en halv cm till godo.




Ett sista problem med facken var att de stod ut så mycket att jag inte kunde ta upp och ner durken. Jag hade mätt detta redan innan och löste det genom att fästa ett par gångjärn och sedan kapa de längsgående brädorna. En mycket bättre lösning än att kapa durken i två delar. 

 

Kostnaden kan ju vara intressant att ta upp och jämföra med ett estimat på hur mycket det skulle kosta att köpa dessa, om de fanns, och få dem monterade hos en båthandlare. 

Durkplåt  ~ 500kr
Träbock ~ 150kr
Mattor ~ 150kr
Kantlist ~ 50kr
Lim och nit ~ 100kr

Summa ~ 950kr


9 juni 2014

Trailerplatå

Här händer det grejer! Inte fort, men jag leker inte navelluddspillande soffpotatis hela tiden. Efter några veckors jobb, eller kanske totalt en dags jobb utspritt under några veckor, så är äntligen platån på trailern klar. Riktigt skönt att slippa balansera över nollgradigt vatten. På sommaren går det ju ann, men samtidigt är det inte kul att behöva kliva ut på trailern, trilla i och fiska en hel dag med blöta strumpor.

Konstruktionen är enkel. Jag hade en bit 3mm durkplåt över i garaget som jag kapade med cirkelkap eller sticksåg, beroende på om kapningen behövde vara rak eller ej. Jag rekommenderar att ha ett helt stycke durkplåt i mitten av trailern, men jag fick klara mig med det jag hade till hands. Att borra i galvat stål är enklare än vad jag trodde, med en schysst stålborr så är det nästan lika lätt som att borra i aluminium. Att skruva är däremot tuffare. Det krävs naturligtvis självgängande skruvar, i antingen syrafast eller galvat. Galvat är att föredra då skruvarna sitter mot det obehandlade stålet i borrhålen, men jag hittade bara syrafast och löste det eventuella korrosionsproblemet med flytande galvazink. Sen är en stadig skruvmaskin med slagfunktion nästan ett måste.


 


Nästa projekt börjar jag förhoppningsvis med ikväll om jag har lite ork över. Jag beställde en durkplåt som skall sitta i fronten som platå för den kommande elmotorn, men jag kände att tjockleken jag valde blev för svajig, och därför har planerna ändrats. Durkplåten kommer istället användas till ett extra stuvfack i båten, och jobbet kommer innefatta en del bockning, något jag skall försöka fixa genom att bygga en egen bock. Blir spännande!

Till sist måste jag tipsa om ett erbjudande från Fiske-Feber. Jag brukar inte nappa på erbjuden om prenumeration i kombination med diverse tillbehör, men den här gången blev jag såld. Fem nummer av Fiske-Feber, tre paket Slim Teez och två paket Round up för 329kr. Eftersom jag var väldigt nyfiken på Westins nya produkter och ändå köper tidningen i butik så var det oemotståndligt.

Angående Westins produkter så blev jag positivt överraskad. Deras vanliga Twin Teez är inte märkvärdig alls och om det inte varit för att storleken tilltalade mig mer än Fin-S större sort så hade jag nog valt just Fin-S. Men Westins Slim Teez är av en annan kaliber, i mitt tycke. Jag är förtjust i de smalare och mjukare jiggtyperna till vertikal, och nu får Savagegears Sandeel Slug en värdig motståndare i betesboxen.

Även skallarna imponerade. En bra jiggskalle för gös ska ha ett brett gap, tunt gods men ändå vara tillräckligt kraftig för att bända upp en grövre fick. Det finns skallar på marknaden sedan innan som har en eller två av de nödvändiga egenskaperna, men inte alla tre, så vitt jag sett. De kraftigare krokarna har ofta varit mycket grova i godset, och de tunnare har varit för små i gapet och allt för klena. En av mina större gösar förra året på 6.2kg bände sönder en jiggskalle totalt och efter det valde jag först grövre gods för att sedan byta helt till flexheads. Westins skallar har tunt gods, brett gap och verkar vara tillräckligt tuffa. Ska bli ett nöja att testa dem.

Skitfiske,