Enligt SMHI skulle det blåsa 1-2 m/s under Lördagen och med betesfisk i sumpen och vetskapen att ett par vänner skulle ut och köra en heldag på samma sjö gjorde att jag var taggar på ett sätt som jag inte varit sedan förra hösten. Jag ställde klockan för första gången i år och var på plats med spöna i sjön runt 11-tiden på morgonen. De flesta hade redan fiskat i runt tre timmar och skulle inte kalla 11-tiden för morgon, men något jag fått lära mig den hårda vägen är att allt i livet inte handlar om prestation, och att sova ut gör att man kan njuta fullt ut av alla timmar på sjön.
Med det sagt så hade jag hellre varit på sjön vid soluppgången och fiskat av alla heta ställen först..
Jag började på en sträcka som jag tidigare vertikalat på utan några resultat vad gäller gädda, däremot vet jag att det går fina pelagiska gösar längs med branten och att betesfisk finns i närheten. Första snipen tog redan efter tjugo minuter men efter det dog det av. Sträckan var inte lika het som planerat och till slut tog jag upp tacklena och åkte vidare till ett ställe som jag verkligen fastnat för nu under hösten. Jag kör ett lite annorlunda fiske där jag kombinerar flötesmete, bottombouncer och vertikal, vilket jag skall göra en artikel om nu under hösten, och det tog inte mer än 15-20 minuter innan första gäddan tog på ett spö riggat med bottombouncer. En ganska smal och slank gädda på 95cm som bjöd på lite efterlängtat rulltjut.
Jag körde vidare ut på ett flak och tog snabbt en fin matgös på bottenvertikal och en mindre gädda på flötesmetet. Därefter började jag närma mig flakets ytterkant som jag hade störst förväntningar på. Ni som flötestrollar vet vad jag menar, man har en planerad sträcka innan fisket med en eller ett par riktigt fina hotspots där man sitter på helspän och förväntar sig dagens karatehugg. Just vid ytterkanten av flaket kom jag över ett fint pelagiskt eko på 6 meter över 12 meter, strax ovanför betesfisken. Jag släppte ner min twintail och det small omedelbart. Ett brutalt hugg som följdes av ryck som för mig endast kan jämföras med en abborre som knarkat ryssfemmor. Jag drillade fisken hårt och lät den inte vända buken till, därför blev kampen relativt kort och när fisken kom upp blev jag mäkta förvånad.
För alla fiskare är det något speciellt att få en drömfisk i
hemmavattnet. Att sedan få en fisk som har så stor betydelse som
individ, inte bara för sin storlek, utan för sin existens och det faktum
att den nyligen fortplantat sig, är fantastiskt. Något jag kanske inte
får uppleva igen.
Jag ringde Fredrik Aremyr som var ute på reportagefiske med Fiskejournalens PO Johannesson och de var snabba med att äta upp pyttipannan och dra på i full fart för en fotosession. 4100gram på 81cm blev resultatet efter en vända i vågkassen, och återutsattningen gick kanonbra.
Nu fattas bara den där förbaskade laken..
Skitfiske,
24 november 2014
23 november 2014
Allt om betesfisk Del 2 - Mäsk och mjärdar
Nu när vi har en väl fungerande fisksump hemma så är det hög tid att skaffa betesfisk. Själv fokuserar jag helt på mört just nu och anledning till det är främst för att jag riktar fisket på gädda och gös samtidigt. Gösen är kinkig och en större brax eller id räknas inte som ett hett gösagn i min värld. Dessutom söker jag ibland gädda i frivattnet, och jag förmodar att dessa gäddor inte vanligtvis huserar på brax, id och andra större "vitfiskar".
Att hitta betesfisken är ofta det största problemet. Mjärdarna bör ligga i ett par dagar för att man ska få ett hum om ifall platsen är givande eller ej, och ofta får man byta ett par gånger innan man hittar fisken. När man väl hamnar rätt kan man förmodligen använda samma plats länge, och även år efter år. Allt handlar om erfarenhet och ju fler säkra ställen du har, desto enklare blir hela processen.
Väderskiften, kallfronter och lågtryck kan påverka mörten så som all annan fisk och göra dem inaktiva, vilket kan resultera i att ett ställe som vanligtvis är givande inte ger någon fisk. Ha vädret i åtanke och ge inte upp utan att med säkerhet veta att ett till synes bra ställe inte är givande. Enkla och ofta effektiva platser att placera mjärdarna på är vid längre båtbryggor. Ju längre bryggan är, desto fler djup kan du testa på. Förra sommaren sökte jag mindre mört och bytte djup ett antal gånger på samma brygga innan jag hittade dem. Mörtar kan vara luriga och det gäller att testa sig fram.
Nu på senhösten när vattnet kyls av drar sig mörten ut på något djupare vatten, framförallt de större exemplaren, och det kan vara svårt att få dem från land. Dessutom tas de flesta bryggorna upp långt innan isen lägger sig. Att ha en båt till hands och kunna välja exakt vart man lägger mjärdarna är guld värt, även om det kräver lite extra jobb. Själv hittar jag mörten på tre meter och djupare nu när vattnet är runt 8-9 grader. På sommaren behöver man sällan leta så djupt.
Med tillgång till båt och fritt val så skulle jag leta upp större mängder betesfisk på branterna och lägga mjärdarna längre in, gärna i anslutning till in- eller utlopp samt mycket växtlighet. Men ingen regel utan undantag, det gäller att testa sig fram och skaffa egna erfarenheter om sitt eget vatten.
Att mäska mjärden behöver inte vara komplicerat. Själv börjar jag med en bas så som havregryn, ris, hampa, hönsfoder eller köpt grundmäsk beroende på situation. Ett grövre mäsk innehåller mer mat och håller sig längre i mjärdarna, medan ett tunnare mäsk sprider sig mer och kan attrahera fortare och på längre avstånd. Ris och hampa behöver förberedas genom att kokas eller blötläggas, medan havregrun och köpt grundmäsk fungerar bra utan krångel.
Om du planerar att mjärdarna skall ligga 4-5 dagar eller längre innan du vittjar dem bör du använda ett kraftigt mäsk som mättar bra. Att koka gröt som grund med antingen ris eller havregryn och tillsätta smakämnen och/eller partiklar skapar ett väldigt hållbart mäsk. Det har redan sugit åt sig maximalt med vatten innan du lägger ner mjärden och har en kletig och fast konsistens vilket gör att det kommer ta lång tid innan det löses upp. Fördelan är just att det håller länge även om mjärden får fisk med en gång, men nackdelen är att det inte attraherar lika väl som ett lösare mäsk.
Om du däremot har bråttom och planerar att vittja mjärdarna redan efter 1-2 dagar så bör du använda ett finare mäsk som löses upp snabbt. En bra bas till detta är färdigt grundmäsk. Ströbröd fungerar även det riktigt bra, men i längden är de flesta grundmäsk både billigare och effektivare. Själv använder jag gärna en bas av havrgryn som jag sedan blandar upp med grundmäsk för att få en blandning av attraktion och hållbarhet. Tänk på att andelen vatten i mäsket är väldigt viktigt. Med för mycket vatten blir även ett finare grundmäsk som en gröt och löses inte upp bra i mjärden.
Efter att du bestämt grunden är det dags att välja smak- och luktämnen. Grundmäsk har oftast tillsatser från början och klarar sig utmärkt att mäska med rakt av, men om man använder basvaror som grund behöver man något som attraherar. Det finns mängder med teorier om vad som attrahera olika typer av fisk, men rent generellt använder man ofta vanilj eller anis till mört. Även kanel och curry fungerar bra.
Nedan visar jag det mäsket som jag stoppar i mjärdarna just nu. Basen är havregryn som syns på första bilden vilket jag blandat upp med vaniljsocker och farinsocker. Sedan häller jag i färdigt grundmäsk från Swedbait. I detta fallet använder jag Mörtkung som kostar drygt 69kr/2kg.
På sommaren äter fisken mer och då kan man behöva extra partiklar i mäsket för att det skall hålla sig längre. Exempel är hampafrön, majs, linfrö eller mindre pellets. Tänk på att vissa partiklar måste blötläggas innan användning för att de inte ska kunna svälla i fiskens mage. Burkmajs är dock ett utmärkt val till mört och något jag själv alltid använder.
Det finns ett antal olika mjärdar på marknaden. På bilden ovan ser ni enkla kräftmjärdar som kostar runt 60kr/st. Billiga och effektiva. Det negativa är att man inte får särskillt mycket mört i en mjärde och behöver således lägga i ett par stycken för att få tillräckligt, men fördelen är att man med flera mindre mjärdar kan täcka av ett större område. Ytterligare en faktor som man kan se som antingen negativ eller positiv är att öppningen inte tillåter större id eller brax att komma in och äta upp mäsket. Jag som inte vill ha något annat än mört har plågats av framförallt Id i min betydligt större paraplymjärde. Gädda däremot kommer tyvärr in i alla mjärdar och är något man får räkna med. Jag brukar snitta en gädda på två mjärdar. Dock är det beroende på hur länge mjärden ligger.
Paraplymjärden kostar drygt 600kr och har en enorm kapacitet. Med mycket mäsk och fritt från brax och id så kan man få enorma mängder mört i ett svep. Dock är öppningen just betydligt större och tillåter i princip vad som helst att ta sig in. För någon vecka sedan fick jag ett par livrädda mörtar, en 2-kilos gädda och tre braxar varav en var i 3-kilos klass. Dagarna efter det plågades jag av ett gäng stora idar, på gott och ont.
Det finns fler typer av mjärdar att köpa och alla har sina för- och nackdelar. Ett av mina krav är att de skall vara ihopfällbara, vilket de båda typerna ovan är, samt att de skall vara robusta och klara lite stryk. Det går även att göra egna mjärdar och som vanligt finns det massor med information om detta på nätet. Kanske blir ett kommande projekt, vem vet..
Skitfiske,
Att hitta betesfisken är ofta det största problemet. Mjärdarna bör ligga i ett par dagar för att man ska få ett hum om ifall platsen är givande eller ej, och ofta får man byta ett par gånger innan man hittar fisken. När man väl hamnar rätt kan man förmodligen använda samma plats länge, och även år efter år. Allt handlar om erfarenhet och ju fler säkra ställen du har, desto enklare blir hela processen.
Väderskiften, kallfronter och lågtryck kan påverka mörten så som all annan fisk och göra dem inaktiva, vilket kan resultera i att ett ställe som vanligtvis är givande inte ger någon fisk. Ha vädret i åtanke och ge inte upp utan att med säkerhet veta att ett till synes bra ställe inte är givande. Enkla och ofta effektiva platser att placera mjärdarna på är vid längre båtbryggor. Ju längre bryggan är, desto fler djup kan du testa på. Förra sommaren sökte jag mindre mört och bytte djup ett antal gånger på samma brygga innan jag hittade dem. Mörtar kan vara luriga och det gäller att testa sig fram.
Nu på senhösten när vattnet kyls av drar sig mörten ut på något djupare vatten, framförallt de större exemplaren, och det kan vara svårt att få dem från land. Dessutom tas de flesta bryggorna upp långt innan isen lägger sig. Att ha en båt till hands och kunna välja exakt vart man lägger mjärdarna är guld värt, även om det kräver lite extra jobb. Själv hittar jag mörten på tre meter och djupare nu när vattnet är runt 8-9 grader. På sommaren behöver man sällan leta så djupt.
Med tillgång till båt och fritt val så skulle jag leta upp större mängder betesfisk på branterna och lägga mjärdarna längre in, gärna i anslutning till in- eller utlopp samt mycket växtlighet. Men ingen regel utan undantag, det gäller att testa sig fram och skaffa egna erfarenheter om sitt eget vatten.
Att mäska mjärden behöver inte vara komplicerat. Själv börjar jag med en bas så som havregryn, ris, hampa, hönsfoder eller köpt grundmäsk beroende på situation. Ett grövre mäsk innehåller mer mat och håller sig längre i mjärdarna, medan ett tunnare mäsk sprider sig mer och kan attrahera fortare och på längre avstånd. Ris och hampa behöver förberedas genom att kokas eller blötläggas, medan havregrun och köpt grundmäsk fungerar bra utan krångel.
Om du planerar att mjärdarna skall ligga 4-5 dagar eller längre innan du vittjar dem bör du använda ett kraftigt mäsk som mättar bra. Att koka gröt som grund med antingen ris eller havregryn och tillsätta smakämnen och/eller partiklar skapar ett väldigt hållbart mäsk. Det har redan sugit åt sig maximalt med vatten innan du lägger ner mjärden och har en kletig och fast konsistens vilket gör att det kommer ta lång tid innan det löses upp. Fördelan är just att det håller länge även om mjärden får fisk med en gång, men nackdelen är att det inte attraherar lika väl som ett lösare mäsk.
Om du däremot har bråttom och planerar att vittja mjärdarna redan efter 1-2 dagar så bör du använda ett finare mäsk som löses upp snabbt. En bra bas till detta är färdigt grundmäsk. Ströbröd fungerar även det riktigt bra, men i längden är de flesta grundmäsk både billigare och effektivare. Själv använder jag gärna en bas av havrgryn som jag sedan blandar upp med grundmäsk för att få en blandning av attraktion och hållbarhet. Tänk på att andelen vatten i mäsket är väldigt viktigt. Med för mycket vatten blir även ett finare grundmäsk som en gröt och löses inte upp bra i mjärden.
Efter att du bestämt grunden är det dags att välja smak- och luktämnen. Grundmäsk har oftast tillsatser från början och klarar sig utmärkt att mäska med rakt av, men om man använder basvaror som grund behöver man något som attraherar. Det finns mängder med teorier om vad som attrahera olika typer av fisk, men rent generellt använder man ofta vanilj eller anis till mört. Även kanel och curry fungerar bra.
Nedan visar jag det mäsket som jag stoppar i mjärdarna just nu. Basen är havregryn som syns på första bilden vilket jag blandat upp med vaniljsocker och farinsocker. Sedan häller jag i färdigt grundmäsk från Swedbait. I detta fallet använder jag Mörtkung som kostar drygt 69kr/2kg.
På sommaren äter fisken mer och då kan man behöva extra partiklar i mäsket för att det skall hålla sig längre. Exempel är hampafrön, majs, linfrö eller mindre pellets. Tänk på att vissa partiklar måste blötläggas innan användning för att de inte ska kunna svälla i fiskens mage. Burkmajs är dock ett utmärkt val till mört och något jag själv alltid använder.
Det finns ett antal olika mjärdar på marknaden. På bilden ovan ser ni enkla kräftmjärdar som kostar runt 60kr/st. Billiga och effektiva. Det negativa är att man inte får särskillt mycket mört i en mjärde och behöver således lägga i ett par stycken för att få tillräckligt, men fördelen är att man med flera mindre mjärdar kan täcka av ett större område. Ytterligare en faktor som man kan se som antingen negativ eller positiv är att öppningen inte tillåter större id eller brax att komma in och äta upp mäsket. Jag som inte vill ha något annat än mört har plågats av framförallt Id i min betydligt större paraplymjärde. Gädda däremot kommer tyvärr in i alla mjärdar och är något man får räkna med. Jag brukar snitta en gädda på två mjärdar. Dock är det beroende på hur länge mjärden ligger.
Paraplymjärden kostar drygt 600kr och har en enorm kapacitet. Med mycket mäsk och fritt från brax och id så kan man få enorma mängder mört i ett svep. Dock är öppningen just betydligt större och tillåter i princip vad som helst att ta sig in. För någon vecka sedan fick jag ett par livrädda mörtar, en 2-kilos gädda och tre braxar varav en var i 3-kilos klass. Dagarna efter det plågades jag av ett gäng stora idar, på gott och ont.
Det finns fler typer av mjärdar att köpa och alla har sina för- och nackdelar. Ett av mina krav är att de skall vara ihopfällbara, vilket de båda typerna ovan är, samt att de skall vara robusta och klara lite stryk. Det går även att göra egna mjärdar och som vanligt finns det massor med information om detta på nätet. Kanske blir ett kommande projekt, vem vet..
Skitfiske,
21 november 2014
Allt om betesfisk Del 1 - Egenhändigt gjort filter
En kväll för ett par veckor sedan satt jag som vanligt och snackade med vänner på diverse sociala medier, och eftersom jag pratar fiske i 99.2% av fallen så är det ingen överraskning att en av diskussionerna handlade om betesfisk och flötestrolling. Jag hade inget projekt på G just då och som ni vet vill jag gärna ha något att pyssla med, därför föll det sig naturligt att jag helt plötsligt fastnade för idén att ordna en tank i garaget för betesfiskförvaring.
Även om jag inte alltid har ork att fysiskt jobba i garaget så eftersträvar jag att alltid ha något som tar upp tankeverksamhet även när jag sitter och häckar i soffan. Jag älskar problemlösning, och att sammanfoga det med kreativitet för att skapa något användbart är fantastiskt tillfredsställande.
Den här artikeln kommer bli relativt lång och därför uppdelad i två delar. Den kommer vara fylld med information för er som är intresserade av att förvara betesfisk hemma, men också för er som bara vill fånga betesfisken och åka direkt till fisket efter ni vittjat mjärden. Jag kommer visa hur man kan skapa sitt egna reningsfilter, vad man ska tänka på när man förvarar levande betesfisk samt hur man fångar dem med hjälp av en mjärde.
Låt oss börja med den där Söndagen för ett par veckor sedan när snilleblixten slog ner mitt i pannan. Efter att idén tagit fäste så for tankarna iväg och hjärnan började leva sitt egna liv. Den ena frågan avlöste den andra och till slut hade jag skapat konversationer med både vänner, bekanta och okända i den eviga jakten på dyrbar information. Jag satte kylningssystemen i Googles servrar på prov i ett frenetiskt sökande efter filter, pumpar, tankar och mjärdar, och till slut hade jag en vag föreställning över hur projektet skulle färdigställas.
Första steget blev att införskaffa en tank, och valet föll på en Intermediate Bulk Container. Jag vet inte om det finns något på marknaden som ens går att jämföra med en IBC-tank. De är kubiska för att enkelt kunna hanteras maskinellt, de står allt som oftast på en trä- eller plastpall och är omslutna av något typ av stålgaller som stabiliserar plasten från tryck innifrån samt skyddar den från utvändig påfrestning. Plasten är tjock, robust och anpassad för att klara kemiska ämnen. Den har ett lock upptill samt en tapp nertill. Den har alltså allt man behöver, och billiga är de också! En ny IBC-tank kostar ett par tusenlappar men en begagnad kan man få för ett par hundralappar. Det viktiga är att ta reda på vad som varit i tanken sedan innan, man vill inte ha betesfisk i en tank som tidigare använts till bensin eller kemiska ämnen. Själv hittade jag ett par tankar för 300kr/st som var i mycket gott skick. Efter att jag hämtat tankarna tvättade jag ur en med högtryckstvätt och skar av överdelen då den inte behövs.
Andra steget blev filtret, och nu kommer vi till den stora delen av projektet. För en månad sedan sträckte sig min kunskap om filter till att vattnet åker in i en ände och ut i en annan, vilket är mindre kunskap än vad som ryms i en halv fiskpinne. Så man kan säga att jag behövde göra en hel del research innan jag kunde välja vilken typ av filter jag ville ha och hur jag skulle bygga det. Här var youtube en stor informationsbank som alltid. Det finns massor med folk som lagt upp kluriga lösningar för diverse filter på youtube och många går igenom exakt hur de gjort och vad de använt för material.
Det finns massor med olika typer av filter, men basen är ofta densamma. I filtret finns filtermedia som har olika uppgifter och dessa går att dela in i fyra grupper: Mekanisk media, Biologisk media, Kemisk media och UV.
- I de flesta filter har man först ett mekaniskt media som filtrerar bort skräp, fiskavföring och andra större partiklar. Exempel på mekanisk filtermedia är filtermatta och skumgummi som vattnet kan silas igenom.
- Efter detta har man ofta ett Biologiskt media. Denna media är material där nyttiga nedbrytningsbakterier trivs och kan växa. Bakterierna bryter ner giftigt ammonium från de levande organismerna i vattnet till nitrit. Det giftiga nitritet bryts sedan ner till nitrat, som i sin tur åker ur filtret och tas upp av växterna. Vi som har betesfisk hemma har sällan växter i tankarna, och detta är en av orsakerna till att vattenbyte krävs.
- Som tredje filtermedia kan man ha Kemisk media. Exempel på detta är aktivt kol som genom en kemisk process filtrerar bort föroreningar som det Mekaniska och Biologiska filtret inte kan hantera.
- Som fjärde filter kan man använda UV-filter. Här filtreras vattnet igenom UV-ljus som dödar alger och bakterier som tagit sig igenom de andra medierna.
Det som skiljer mellan olika typer av filter, förutom mediat, är hur genomströmningen av vattnet går till, samt ifall filtret är på insidan eller utsidan av vattenbehållaren. Ett innerfilter är praktiskt för mindre vattenbehållare som inte behöver så mycket media, men för större behållare är det bättre att använda ett ytterfilter. Ytterfilter kan byggas helt oberoende av vattenbehållaren och är lättare att rengöra, men är däremot svårare att få genomströmmande vatten till då det krävs att man drar en slang till och från filtret.
Det finns många olika varienter för hur genomströmningen av vattnet går till innuti filtret. Det finns filter där vattnet sugs eller trycks igenom, vilket är vanligast för innerfilter, och där all filtermedia hela tiden är under vatten. En annan typ är droppfilter, där vattnet pumpas in i filtret och sedan droppas på den Mekaniska median. Här kan vattnet silas över all media för att sedan rinna ut i tanken igen, eller bara silas över vissa partier och låta andra ständigt vara under vatten. Det låter krångligt, men jag skall visa hur jag gjort mitt filter för att underlätta.
Jag valde att göra ett droppfilter där vattnet först silas igenom den Mekaniska median och sedan fyllas upp längst ner för att skapa ett vattenbad som den Biologiska median kan ligga i. Anledningen till denna designen var för enkelhetens skull. Filtret är nästan löjligt enkelt att göra. Det enda negativa är att det krävs en dyrare Biologisk media som klarar av att ligga i vattenbad.
Det var lite klurigt att hitta delarna jag behövde, men efter en tur till Bauhaus och den lokala byggmarknaden hade jag fått tillräckligt med inspiration för att kunna söka upp allt på internet - där saker kostar vad de är värda.
Vi börjar med de två PVC-delarna. Den översta delen är inloppet och är gjord för att dela upp vattnet och skölja det så jämnt som möjligt över mediat. Den andra delen är utloppet och talar för sig själv. En komplett inköpslista för dessa delar finns längre ner. Att tänka på med de här PVC-delarna är att kopplingarna inte är självfästande till PVC-röret med hjälp av packningar, istället limmas allt fast med lim lämpat för PVC.
Nästa del är en klädkorg gjord av stålnät som jag klippte och modifierade så den skulle passa i lådan. Tanken med nätet är att separera den Mekaniska median från den Biologiska.
Därefter beställde jag media. Detta är den stora utgiften i projektet förutom pumpen, men det är också vad som avgör kvaliteten på filtret. Jag köpte en relativt dyr Biologisk media som fungerar både när vattnet silas igenom och ifall det ligger i vattenbad. Den har en livslängd på 10 år och jag lär aldrig mer behöva köpa mer Biomedia då jag endast använt en fjärdedel av påsen. Till Mekanisk media köpte jag filtermatta gjort för luftventilation i två olika grovheter.
För att hålla samman den Biologiska median köpte jag nätpåsar anpassade för endamålet. Riktigt stora nätpåsar som jag garanterat kommer hitta alla möjliga användningsområden för framöver.
Efter detta var det bara att borra två hål i plastlådan och sätta ihop filtret. Om ni undrar vad röret som sticker upp mellan filtrena är till för, så är det ifall det av någon anledning skulle bli översvämning.
Nästa steg är pumparna. En cirkulationspump krävs för att trycka in vatten i filtret, och en syrepump för att syresätta det. Ett droppfilter syresätter också vattnet, men jag tog det säkra före det osäkra och köpte till en extern syrepump. Cirkulationspumpar är inte det billigaste, men som tur var kunde jag låna en av en kompis. Just den här modellen har en ställbar effekt mellan 1200-3000 liter/timme och lägsta effekt funkade bäst till det här filtret.
För att inte fiskarna skall åka in i cirkulationspumpen gjorde jag ett enkelt pumphus av en liten sopkorg av plast jag hade i garaget som jag stoppade ner i en av nätpåsarna till biomedian.
Och detta blev resultatet. Jag gjorde även en mindre filmsnutt för att visa det "in action".
Tredje steget var att salta vattnet. Salt används för att förebygga svampinfektioner. Man kan strunta i saltet och hoppas att fiskarna inte ska drabbas av svamp, men varför inte ta det säkra före det osäkra. Hur mycket salt som krävs finns det olika teoriter om. Om man har akvariefiskar som drabbats av svampinfektioner kan man låta dem ligga i saltbad. För de flesta akvariefiskar finns det information om hur stor salthalt man ska använda. Mört däremot är inte den mest populära akvariefisken och finns således inte med på dessa informationslistor, men det jag kan säga med säkerhet är att mörten inte är särskilt saltkänslig.
Om man känner sig osäker och inte vill höfta saltmåttet kan man ta en titt på mängden salt i bräckt vatten och utgå från det, vilket är 0.5-30 promille. Om vi tar den minsta nivån av detta mått bör vi alltså använda 0,05% av vattenvolymen i salt. Själv har jag drygt 600 liter vatten i min tank just nu och kan alltså använda 600*0.0005 = 0.3 liter salt utan problem, vilket var precis vad jag gjorde.
Tanken är fylld, filtret filtrerar, pumparna pumpar och vattnet är saltat. Nu återstår bara fisken, och frågan hur ofta man bör byta vatten. Detta kan man ta reda på antingen genom att vänta och se hur fiskarna mår ju längre tiden går, eller genom att köpa ph- och nitrattest på webben. Dessa test kostar drygt 150kr och kan säga om vattnet är för basiskt eller surt, samt ifall det innehåller en farlig mängd nitrat. Förutom nitrat och ph-värde så finns det mängder med bakterier, parasiter och svampar som kan göra tanken till en dödszon istället för ett mörtparadis, så det säkraste är att byta vatten oftare än sällan för att hålla det så rent man kan.
Inköptslistan
- 1st PVC-rör 32mm PN10 utan muff 1,5m - 40kr
- 2st Gängad genomföring 32mm - 45kr
- 2st T koppling 90 gr 32 mm - 20kr
- 2st Böj 90gr 32 mm - 15kr
- 2st Ändplugg 32mm - 15kr
- 1st Röranslutning 32mm med 1" inv gänga - 40kr
- 1st slangkoppling 1" gänga, 32mm slang - 35kr
- 2st Nätpåse för Biomedia - 45kr
- 1st Luftpump 600l/h - 365kr
- 1st Tangitlim 250 ml med pensel - 110kr
- 1st Biomagic Media for moving/fluid bed 50l - 655kr
- 1st Filtermatta F5 1x1m - 279kr
- 1st Filtermatta G4 1x1m - 169kr
- 1st Plastlåda 52l - 170kr
- 1st Klädkorg - 250kr
- 1st Slang 2m - 80kr
- 1st IBC-tank - 300kr
Summa oanvänd filtermedia: ~800kr
Skitfiske,
9 november 2014
Att fota sin fångst Del 3 - Redigera fotot
Som tredje del i min artikelserie "Att fota sin fångst" funderade jag på att skriva om olika redigeringstekniker, men jag ångrade mig. Efter att ha jobbat med redigering i sju år och haft det som hobby i några år innan dess så har jag fortfarande mycket kvar att lära. En artikel i min blogg om hur man redigerar skulle varken göra till eller från för er, och dessutom finns det redan oändligt med information på internet om bildredigering om ni har lust att lära er.
Däremot kan jag visa vad man kan göra om man har lärt sig att trolla lite i ett bra redigeringsprogram. Själv använder jag Photoshop när jag redigerar stillbilder och nedan visar jag en före- och efterbild, samt en bildserie som grovt demonstrera de olika redigeringsstegen. Klicka för att förstora bilderna och skifta sedan mellan de två för att se skillnaden tydligare. Tack Jörgen Larsson på Westin för bilden!
Ni lär er kanske inte så värst mycket på att se processen, men det kan vara kul att se vad man kan göra med sina fiskebilder.
Skitfiske,
Däremot kan jag visa vad man kan göra om man har lärt sig att trolla lite i ett bra redigeringsprogram. Själv använder jag Photoshop när jag redigerar stillbilder och nedan visar jag en före- och efterbild, samt en bildserie som grovt demonstrera de olika redigeringsstegen. Klicka för att förstora bilderna och skifta sedan mellan de två för att se skillnaden tydligare. Tack Jörgen Larsson på Westin för bilden!
![]() |
Original |
![]() |
Retuscherad |
![]() |
Retuschprocess |
Ni lär er kanske inte så värst mycket på att se processen, men det kan vara kul att se vad man kan göra med sina fiskebilder.
Skitfiske,
8 november 2014
Hur man får bort störningar på ekolodet
I veckan som varit har jag grävt ner mig i youtube och diverse pdf-dokument i jakt på lösningar till båtens störningsproblematik. Jag har alltid haft problem med att 2d-loden stör ut varandra när jag använder min Lowrance HDS-5 och HDS-7 samtidigt, trots att jag ställer in det ena på 83kHz och det andra på 200kHz. Jag har båda loden kopplade till samma batteri och kablarna ligger nära varandra, men eftersom störningarna bara funnits i 2d-lodet och inte i plotter eller structurescan så har jag antagit att det inte handlat om elektromagnetiska fält, utan att givarstrålarna helt enkelt inte kommer överens, och därför inte kollat närmare på det.
För ett tag sedan installerade jag en frontmonterad Minn Kota och då gick störningarna från att vara acceptabla till att fullständigt förstöra mina 2d-lod. Jag hade fortfarande inga störningar på varken plotter eller structurescan, men den här gången var jag tvungen att göra något åt saken. Att tillägga är att jag förra året hade en aktermonterad Minn Kota som inte skapade några som helst störningar. Bilden nedan visar 2d-lodet när min nya Minn Kota var igång.
Tjusigt va. Bra jobbat Minn Kota.. eller? Jag började i vilket fall som helst att googla och ställa frågor på fb. Problemet med folk i allmänhet (inklusive mig själv) är att de ofta svarar på frågor utan att egentligen veta svaret. De har hört ett svar på samma fråga förr, som någon svarat på som i sin tur bara hört svaret från någon annan. I slutända har vi tjugo personer som tror att de vet svaret och en person som faktiskt vet vad han pratar om, men som förmodligen har fel. I det här fallet svarade alla samma sak - kablarna ligger för nära varandra. Bullshit sa min lekkamrat när vi diskuterade saken på sjön härom veckan. Han har byggt båtar i många år och aldrig haft problem med kablar som stört ut varandra trots att de lagt kabel på kabel på kabel. Något jag tog med mig hem för att klura lite extra på.
Väl hemma i garaget kollade jag över mitt elsystem och bestämde mig för att helt enkelt testa teorin och ordna upp bland sladdarna, samt skärma av så gott jag kunde. Jag köpte skärmkablar på Elfa, aluminiumkablar som man trär elkablarna igenom, och städade upp bland batterier och krimskrams. Resultatet blev ett finare elsystem (typ), men störningarna var desamma. Med andra ord var elektromagnetiska fält förmodligen inte problemet, och kablarna kunde krama varandra bäst de ville utan att ekolodet brydde sig.
Någon gång efter detta fick jag ett pm på fb av en kille med samma problematik, och denna vänliga själ (tack Jonathan Jansson) länkade ett youtube-klipp där en jänkare visar hur man jordar sin Minn Kota. Jag kan inte särskilt mycket om el, men min lekkamrat instämde om att problematiken förmodligen skapades av den ojordade elmotorn i vattnet, så jag bestämde mig för att göra på samma sätt som på klippet och helt enkelt jorda motorn. Idag kunde jag äntligen testa eländet och blev mycket positivt överraskad då alla störningar var som bortblåsta! Bilden nedan visar jordningen på min elmotor (kabeln går till minuspolen på batteriet), och underst hittar ni länken till youtube-klippet.
Så för alla er med störningar på ekolodet när elmotorn är igång - jorda motorn. För er med störningar utan elmotor, och kanske störningar även på plotter och SI/SC, ni behöver nog tänka över båtens elsystem. Jag har inte själv sett prov på att elektromagnetiska fält kan störa ut ekolodet, men det behöver inte betyda att det inte kan hända. En lösning till detta kan vara just de skärmkablarna jag köpte från Elfa. En annan lösning som förmodligen är en bättre variant är att införskaffa ferritkärnor och sätta så nära enheterna som möjligt. Jag vet att vissa frontmonterade elmotorer levereras med en ferritkärna på elkabeln, men min har det inte.
Skitfiske,
För ett tag sedan installerade jag en frontmonterad Minn Kota och då gick störningarna från att vara acceptabla till att fullständigt förstöra mina 2d-lod. Jag hade fortfarande inga störningar på varken plotter eller structurescan, men den här gången var jag tvungen att göra något åt saken. Att tillägga är att jag förra året hade en aktermonterad Minn Kota som inte skapade några som helst störningar. Bilden nedan visar 2d-lodet när min nya Minn Kota var igång.
Tjusigt va. Bra jobbat Minn Kota.. eller? Jag började i vilket fall som helst att googla och ställa frågor på fb. Problemet med folk i allmänhet (inklusive mig själv) är att de ofta svarar på frågor utan att egentligen veta svaret. De har hört ett svar på samma fråga förr, som någon svarat på som i sin tur bara hört svaret från någon annan. I slutända har vi tjugo personer som tror att de vet svaret och en person som faktiskt vet vad han pratar om, men som förmodligen har fel. I det här fallet svarade alla samma sak - kablarna ligger för nära varandra. Bullshit sa min lekkamrat när vi diskuterade saken på sjön härom veckan. Han har byggt båtar i många år och aldrig haft problem med kablar som stört ut varandra trots att de lagt kabel på kabel på kabel. Något jag tog med mig hem för att klura lite extra på.
Väl hemma i garaget kollade jag över mitt elsystem och bestämde mig för att helt enkelt testa teorin och ordna upp bland sladdarna, samt skärma av så gott jag kunde. Jag köpte skärmkablar på Elfa, aluminiumkablar som man trär elkablarna igenom, och städade upp bland batterier och krimskrams. Resultatet blev ett finare elsystem (typ), men störningarna var desamma. Med andra ord var elektromagnetiska fält förmodligen inte problemet, och kablarna kunde krama varandra bäst de ville utan att ekolodet brydde sig.
Någon gång efter detta fick jag ett pm på fb av en kille med samma problematik, och denna vänliga själ (tack Jonathan Jansson) länkade ett youtube-klipp där en jänkare visar hur man jordar sin Minn Kota. Jag kan inte särskilt mycket om el, men min lekkamrat instämde om att problematiken förmodligen skapades av den ojordade elmotorn i vattnet, så jag bestämde mig för att göra på samma sätt som på klippet och helt enkelt jorda motorn. Idag kunde jag äntligen testa eländet och blev mycket positivt överraskad då alla störningar var som bortblåsta! Bilden nedan visar jordningen på min elmotor (kabeln går till minuspolen på batteriet), och underst hittar ni länken till youtube-klippet.
Skitfiske,
Att fota sin fångst Del 2 - Ensam i båten
I första delen pratade jag om hur man ska tänka som kameraman när man fotar andras fångster. I den här delen ska jag ta upp hur man gör som ensam fiskare för att fota sig själv och sin fångst. Själv fiskar jag nästan alltid ensam och jag har fotat åtskilliga fångster själv. Det finns en hel del problem att överkomma för att på ett smidigt sätt fota ensam, och förhoppningsvis kan jag dela med mig av mina erfarenheter och göra det enklare för er.
Som fotograf finns det mängder av kameror att välja mellan, men för att kunna fota sig själv på ett smidigt sätt så begränsas utbudet kraftigt. Ett måste vid den här typen av fotografering är att faktiskt kunna se vad man fotar i realtid. Att försöka sätta upp kameran i förtid och tro att motivet blir rätt när man väl fotar räcker helt enkelt inte. Det finns ett par olika lösningar för detta. Dels kan man koppla vissa kameror till en dator eller extern skärm, antingen via kabel eller inbyggd wifi, eller så skaffar man en kamera med vridbar display. Att koppla kameran till en dator är naturligtvis inget smidigt alternativ och externa displayer till kameror kostar multum. Då återstår en vridbar display, något jag själv använt under ett par år.
Det finns ett begränsat antal kompaktkameror med vridbar display och ett enkelt sätt att lista dem på är att söka efter kompaktkameror på prisjakt och kryssa i "vridbar skärm". Själv har jag använt en Canon Powershot G11 ett par år. Kameran lanserades 2009 och är utdaterad sedan länge, men den vridbara displayen och diverse användbara funktioner gör den här kameran perfekt för en ensam fiskare. Uppdateringen Canon Powershot G12 lanserades 2010, också den med vridbar display, och det är en kamera jag verkligen kan rekommendera. Tyvärr tog Canon bort den vridbara displayen på Powershot G-serien efter detta
För er som har en kompaktkamera utan vridbar display men med möjlighet att filma så finns alternativet att helt enkelt sätta upp kameran med en vinkel man tror fungerar, trycka på rec och vrida sig själv och fisken i olika positioner. När ni väl kommer hem tar ni upp filmen i ett redigeringsprogram så som Windows Moviemaker eller Adobe Premiere och tar ut stillframes som ni tycker blev bra. Ett "fulfix" jag använt mig av tidigare. Nackdelen med detta är bristen på .RAW, den låga upplösningen och motionblur som skapas när du rör dig framför kameran.
Kom ihåg att ha fisken på land eller i båten så kort tid som möjligt. Själv håvar jag större fiskar och låter dem sedan ligga i vattnet medan jag plockar fram och sätter upp kamera, måttband, matta, vågsäck och våg.
Skitfiske,
Som fotograf finns det mängder av kameror att välja mellan, men för att kunna fota sig själv på ett smidigt sätt så begränsas utbudet kraftigt. Ett måste vid den här typen av fotografering är att faktiskt kunna se vad man fotar i realtid. Att försöka sätta upp kameran i förtid och tro att motivet blir rätt när man väl fotar räcker helt enkelt inte. Det finns ett par olika lösningar för detta. Dels kan man koppla vissa kameror till en dator eller extern skärm, antingen via kabel eller inbyggd wifi, eller så skaffar man en kamera med vridbar display. Att koppla kameran till en dator är naturligtvis inget smidigt alternativ och externa displayer till kameror kostar multum. Då återstår en vridbar display, något jag själv använt under ett par år.
Det finns ett begränsat antal kompaktkameror med vridbar display och ett enkelt sätt att lista dem på är att söka efter kompaktkameror på prisjakt och kryssa i "vridbar skärm". Själv har jag använt en Canon Powershot G11 ett par år. Kameran lanserades 2009 och är utdaterad sedan länge, men den vridbara displayen och diverse användbara funktioner gör den här kameran perfekt för en ensam fiskare. Uppdateringen Canon Powershot G12 lanserades 2010, också den med vridbar display, och det är en kamera jag verkligen kan rekommendera. Tyvärr tog Canon bort den vridbara displayen på Powershot G-serien efter detta
När man väl har kameran i hand så finns det olika sätt att montera den på. Ett alternativ är ett vanligt stativ, något som fungerar ypperligt för någon som fiskar från land, men kan vara aningen klumpigt att sätta upp i en båt. För båtfiskare finns alternativet att antingen montera statiska kamerafästen på t.ex. grabbräcken, eller att använda en Gorilla tripod. Gorilla tripod är en personlig favorit och något jag alltid använder ihop med min G11. Bilden nedan visar det lilla flexibla stativet som går att hitta billigt på Ebay.
När kameran står på plats så finns det ett par olika sätt att faktiskt fota på. Min Powershot G11, och förmodligen alla andra kompaktkameror i dagsläget, har en timerfunktion där man kan ställa in en fördröjning från det att man trycker ner avtryckaren till att fotot faktiskt tas. Dock finns det ett par problem med detta, framförallt med fokuseringen, men också med exponeringen.
Vid fototillfället kommer du sträcka dig fram för att komma åt avtryckaren på kameran. Vad som händer då är att kameran fokuserar på ditt ansikte eller bröst en meter ifrån linsen, samt exponerar för vad den ser i det ögonblicket. När du sedan lutar dig tillbaka och tar upp fisken kommer kameran fota med fel fokusering och exponering. Det går att trixa med detta vid fototillfället för att kameran skall fokusera och exponera rätt. T.ex. kan du ställa in fokusering och exponering manuellt, men det är tidskrävande och något man vill undvika när fisken ligger i håven. En mycket smidigare lösning är att använda en utlösare.
Det finns fjärrutlösare och trådutlösare, och skillnaden är vad namnet föreslår. Trådutlösare är billigare än fjärrutlösare, men med en fjärrutlösare kan du sitta var som helst i båten, eller vid sjön, och trycka av fotot. Du slipper alltså att sträcka dig fram för att komma åt kameran och kan istället trycka av fotot i realtid och få rätt fokusering och exponering. Med en vridbar display och en fjärrutlösare är det inte så stor skillnaden mellan att vara bakom eller framför kameran.
Kom ihåg att ha fisken på land eller i båten så kort tid som möjligt. Själv håvar jag större fiskar och låter dem sedan ligga i vattnet medan jag plockar fram och sätter upp kamera, måttband, matta, vågsäck och våg.
Skitfiske,
2 november 2014
Gädda äter tydligen gös
Ingen nyhet att gädda äter gös naturligtvis, men idag fick jag det svart på vitt att gös tydligen är mer attraktivt än Westins Twin Teez, i alla fall för en av sjöns krokodiler...
Var ute en kortare sväng idag med min lekkamrat, mest för att kolla upp en grej angående störningar i ekolodet som skapas av elmotorn. Tanken var att fiske en timme eller två då jag var trött och inte vågar utsätta mig för två dagars ansträngning i rad. Således hade jag inga direkta förhoppningar på fisket, utan ville bara släppa ner jiggen för abstinensens skull. Det blåste ganska kraftigt så vi åkte över till läsida och började söka efter pelagisk fisk längs branterna. Efter ett par ointresserade fiskar kom jag över ett fint eko på 8 meters djup som small på ganska omgående. En riktigt kraftig gös med hög rygg och stort huvud, tyvärr fattades det några cm då den endast kom upp i "ynka" 80. Uppskattad vikt till mellan 5-6kg.
Efter två snabba foton åkte jag sakta mot hamnen igen och sökte samtidigt av ett flak i hopp om en matgös. Den kraftiga vinden verkade äntligen satt fart på fiskarna och jag tog snabbt en mindre pelagisk gädda och en matgös, men jag fortsatte fiska mig hemåt och efter en stund slog nästa gös på i matstorlek. När gösen var halvvägs upp i vattenmassan såg jag på lodet hur något sköt fart från botten och efter bara någon sekund blev det helt stumt i andra änden. Gäddan, som tydligen var av modell för-stor-för-ett-vertikalspö vände buken och satte fart ner mot botten. Jag låg över relingen och trixade med slirbromsen i ren panik, samtidigt som båten drev över linan. Gäddan stod orubblig på botten medan jag fick i ordning på prylarna och kunde föra linan under motorn och till rätt sida av båten, sedan följde ett par ordentligt huvudskakningar innan den släppte gösen.
Jaja, jag fick en matgös till i alla fall. Men en sjövarg hade varit roligare, även om den tog på gösen.. som tog på jiggen.. Snacka om blodad tand inför flötestrollingen i höst. Ge mig betesfisk!
Jag åkte hem efter detta och lyckades få in en riktigt fin SI-träff på något som förmodligen är sidan av en gammal träbåt. Läckert. Skitfiske på er.
Var ute en kortare sväng idag med min lekkamrat, mest för att kolla upp en grej angående störningar i ekolodet som skapas av elmotorn. Tanken var att fiske en timme eller två då jag var trött och inte vågar utsätta mig för två dagars ansträngning i rad. Således hade jag inga direkta förhoppningar på fisket, utan ville bara släppa ner jiggen för abstinensens skull. Det blåste ganska kraftigt så vi åkte över till läsida och började söka efter pelagisk fisk längs branterna. Efter ett par ointresserade fiskar kom jag över ett fint eko på 8 meters djup som small på ganska omgående. En riktigt kraftig gös med hög rygg och stort huvud, tyvärr fattades det några cm då den endast kom upp i "ynka" 80. Uppskattad vikt till mellan 5-6kg.
Efter två snabba foton åkte jag sakta mot hamnen igen och sökte samtidigt av ett flak i hopp om en matgös. Den kraftiga vinden verkade äntligen satt fart på fiskarna och jag tog snabbt en mindre pelagisk gädda och en matgös, men jag fortsatte fiska mig hemåt och efter en stund slog nästa gös på i matstorlek. När gösen var halvvägs upp i vattenmassan såg jag på lodet hur något sköt fart från botten och efter bara någon sekund blev det helt stumt i andra änden. Gäddan, som tydligen var av modell för-stor-för-ett-vertikalspö vände buken och satte fart ner mot botten. Jag låg över relingen och trixade med slirbromsen i ren panik, samtidigt som båten drev över linan. Gäddan stod orubblig på botten medan jag fick i ordning på prylarna och kunde föra linan under motorn och till rätt sida av båten, sedan följde ett par ordentligt huvudskakningar innan den släppte gösen.
Jaja, jag fick en matgös till i alla fall. Men en sjövarg hade varit roligare, även om den tog på gösen.. som tog på jiggen.. Snacka om blodad tand inför flötestrollingen i höst. Ge mig betesfisk!
Jag åkte hem efter detta och lyckades få in en riktigt fin SI-träff på något som förmodligen är sidan av en gammal träbåt. Läckert. Skitfiske på er.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)