Tips på fiskefilm i höstrusket

Jag har regnat in, men lyckligtvis finns det några eldsjälar som gör riktigt bra fiskefilm! Jag tänkte ge tips på vad som finns att hämta från youtube och andra medier. Många av er har redan stenkoll, men det är lätt att missa något i internetträsket, så varför inte lista vad jag tycker är värt att titta på. Kanske hittar ni något ni inte sett som gör att höstregnet sveper förbi fortare.

Nummer Ett - River Monsters
Min favorit. En serie from Animal Planet med Jeremy Wade. Har gått i sex säsonger med den sjunde på väg till 2015. Själv har jag sett alla avsnitt, vissa två eller tre gånger. En helt fantastiskt bra serie som tar med tittaren till floder runt om i världen på jakt efter alla möjliga arter. Varje avsnitt har till skillnad från andra fiskeserier en egen story. Jeremy får nys om dödsfall som hänt vid floderna och åker för att undersöka vad som orsakat dem. Händelserna är verkliga, vilket gör att storyn faktiskt är intressant, även om det ibland är självklart vad som orsakat dödsfallen och vad Jeremy är ute efter. Serien är snyggt filmad, bra klippt, manuset är välskrivet och kanske det viktigaste är att Jeremy faktiskt är en mycket duktig och erfaren fiskare som vet vad han snackar om. Vissa avsnitt finns i låg upplösning på youtube. Rekommenderas varmt.

Nummer Två - FishEco
Fisheco bör de flesta av oss känna till. Svenska fiskares motsvarighet till Aftonbladet? En nyhetssida helt enkelt, som dessutom kör något så unikt som livefiske! Jan-O och Kotten från Igelkott film tar med diverse Svenska fiskeprofiler ut på sjön där de visar deras fiske och där vi tittare kan integrera med tittarfrågor, något jag verkligen uppskattar. Profiler som medverkat hittills är bl.a. Håkan Fransson, Albin Sharghi, Tobias Fränstam, Cecilia Grönberg, Svartzonker, Jörgen Larsson, Henrik Sundahl, Trumman och Buster.

Nummer Tre - Kanalgratis
Kanalgratis är ett företag i Stockholm som grundades av Johan Ruhe 2008 med målet att erbjuda billig och högkvalitativ fiskefilm. De har över 50 fiskefilmer på webben där de populäraste avsnitten är Fly vs Jerk, och nu även Perch Pro - Tävlingar där kända Svenska fiskeprofiler ställer upp och kämpar om bragging rights. Men kanalen har även andra godbitar, så som filmer från Team Galant och Nordic Sea Angling. Mycket välproducerad fiskefilm.

Nummer Fyra - Uncut Angling
Två killar från USA som gör riktigt schyssta filmer med diverse fisken som Nordamerika har att erbjuda. Frontmannen Aaron Wiebe är en ung guide som passar klockrent framför kameran och i stort sett gör produktionen sevärd. Mycket underhållande, hög kvalitet och en massa kul fisken. Muskey, burbot, carp, rainbow, walleye och lake trout m.m. Se och njut!

Nummer Fem - Team Galant
Ett gäng på tre killar, Philip, Tobias och Edvin, som gör fiskefilm av helt okej kvalitet. Filmerna blir bättre och bättre, och sedan de plockades upp av Kanalgratis och fått fisketid med några av Sveriges fiskeprofiler så tycker jag framtiden ser ljus ut. De har några pärlor på kanalen som är värda att titta på, men det intressanta är vad som kommer i framtiden. Jag tror och hoppas att det kommer mer film från de här killarna, och att kvaliteten kommer fortsätta att gå upp. Kul!

Nummer Sex - Stinger Productions
Filmer från fyra killar som går på sportfiskeakademin i Forshaga. Samma sak som med Team Galant, killarna började lite trevande men kvaliteten blir stadigt bättre. Senaste filmen hade premier igår där de lanserade tillsammans med FKP Lubbe i Göteborg dagen innan Streetfishing eventet. Deras bästa film hittills med abborrfiske från en sjö i närheten av Forshaga.

Nummer Sju - JpStudio
Jag vet nästan inget om de här killarna tyvärr, men de har gjort två ganska kända fiskefilmer från Norra Sverige med namnen Norrlands Guld 1 och 2. Norrlands Guld 3 som tydligen ska innehålla en scen från fångsten av den tyngsta gäddan i Sverige 2014 har premier via Fishecos livesändning den 12:e November. Missa inte!

Nummer Åtta - NyttFiske
Nyttfiske som drivs av Robert Jonsson och Johan Kimming har mängder med klipp på sin youtubekanal. Kvaliteten är väldigt varierande men det finns en hel del godbitar. Tidigare körde Robban kontinuerliga avsnitt i serie som är värda att se på, det finns bl.a. ett par ifrån USA. Vad som kommer härnäst för kanalen är svårt att säga. Så vitt jag vet hade de ett uppehåll, men kom nyligen tillbaka med Nyttfiske Revival. Vad det innebär får vi se.

Nummer Nio - FreeWaterPictures
Här kommer en favorit. De här killarna har gjort ett par riktigt bra filmer, bl.a. kanske en av de bästa Svenska filmerna som går att hitta på youtube, Tolvan - Minnen som aldrig sviker. Jag vet tyvärr inte så mycket om freewaterpictures i övrigt, de verkar hålla sig lite för sig själva och sen bara dänga ut bra skit när det passar. Jag gillar det!

Nummer Tio - Skitsnack
Nej, det finns ingen kanal som heter skitsnack. Eller det kanske det gör, men jag är tveksam till att den handlar om fiske. Jag tänkte snacka lite skit innan jag rusar till köket. Ett långdraget inlägg som har tagit hela morgonen och magen protesterar.

De Svenska fiskefilmerna börjar verkligen ta sig. För varje ny release höjs ribban en aning för vad som anses vara av hög kvalitet. Efter att ha jobbat som 3D/2D-grafiker i 7 år så ligger min ribba högt redan från början och jag har svårt att titta på oklippt gopro-material med kasst ljud. Men folk lär sig. Redigeringsprogrammen är relativt lättanvända och hur schysst film ska se ut börjar nästan sitta i ryggmärgen för de flesta. Ljud, vinklar, klipp, effekter och grading är något vi ser prov på dagligen i media och det hjälper. Jag hoppas kvaliteten fortsätter att gå uppåt och att fler börjar göra schysst film. Jag hoppas även att Fisheco och Kanalgratis som är frontkanalerna för Svenskt fiske på youtube just nu inte saktar ner på tempot utan fortsätter att släppa bra material. Keep up the good work!

Skitfiske,

En guide till marknadens givarfästen

Jag började ombyggnaden av min båt redan för tre år sedan och har lagt åtskilliga timmar på att klura över olika givarfästen. När vertikalfisket fick fotfäste i Sverige för några år sedan så fanns det inte många alternativ på marknaden, och utvecklingen av nya smarta lösningar har tagit tid. Men nu äntligen finns det flera vettiga alternativ att se över innan man tömmer plånboken och hottar upp gösräsern, och jag tänkte rada upp dem här på bloggen och dela med mig av mina egna erfarenheter.

Först på listan kommer ett fäste som de flesta av de mer inbitna gösfiskarna känner till, nämligen givarfästet från Z-bait. När jag först fick upp ögonen för fästet tidigt förra året så var det relativt statiskt. Joakim som utvecklat fästet hade precis givit ut en ny del som gjorde det möjligt att vrida fästet 180 grader och vända det inåt mot båten, för att skydda det vid transport. Det jag störde mig på då var att fästet fortfarande stod upp vertikalt, och höjde sig 60-80 cm över båten. Jag kontaktade Joakim och fick ett specialanpassat fäste som jag satte på mittoften vilket gjorde det möjligt för mig att ha fästet horisontellt inne i båten under transport (vilken service). Nu äntligen finns denna lösning för alla att köpa, men utan att behöva lossa fästet från originalhållaren.

Jag har nu använt fästet flitigt och är supernöjd. På Bloggen visar Joakim i en video att fästet klarar av farter på runt 12-13 knop, och det kan jag bekräfta. Tillbehör finns för att fästet ska passa reling, grabbräcke och skenor. När jag köpte fästet låg priset på runt 1500kr. Priset på det svängbara fästet är inte fastställt än. Bilder på den nya separata delen samt hur fästet ser ut på båten finns nedan. För mer information, se z-bait.blogspot.com.

  

Nästa fäste är ett jag införskaffade för två månader sedan och är toknöjd med. I samband med att jag klurade över Joakims fäste förra året kom jag som många andra in på RAM-fästen, och hur man skulle kunna tillämpa dessa till ett givarfäste. Nu på senare tid har några fästen med RAM-komponenter dykt upp på marknaden och ett av dessa skaffade jag till passagerarsidan av båten. Jag har två lod som förut kopplades samman med en nätverkskabel, problemet var att passageraren inte såg sin jigg, så jag bestämde mig helt enkelt för att skaffa ytterligare en givare. Jag ville i detta fallet ha något portabelt då jag har framtidsplaner på ytterligare en båt, och då föll det sig naturligt på detta fästet då det såg stabilast ut av de portabla som finns tillgängliga.

Fästet är väldigt enkelt uppbyggt med en RAM C-Arm och ett kraftigt plaströr med plats för att montera en givare. Jag var tveksam att en C-kula skulle hålla måttet, men efter att ha testat fästet ett par turer så vet jag att det sitter stenhårt och inte viker en tum i de relativt höga farterna som jag söker fisk i. Fördelen med detta fäste är just dess enkelhet. Det tar fem sekunder att vända det från insidan till utsidan av båten, och det är bara att ta hem det efter en fisketur om man inte trailar båten. Det negativa är att det inte har en lösning för oss med LSS2-givare. Fästet går att köpa på bl.a. Sportfiskeprylar, och priser ligger på runt 1100kr.

Nästa fäste är ett jag inte testat själv, men som också är populärt bland de mer inbitna fiskarna. Det är konstruerat av Kalman Kovacs men för ett tag sedan tog Borgs Motor in det i lager. Fästet är precisionsbearbetad aluminium och mycket gediget. Det går även att vända det horisontellt vid transport samt in på insidan av relingen. Den enda nackdelen jag vet med detta fästet är priset, som är betydligt högre än på resten av fästena på marknaden och ligger på hela 3900kr! Nedan ser ni bilder på Cecilias nya Starweld med detta fäste installerat (tack för bilderna vännen). Mer information hittar ni på Borgs Motor.

 

Nästa fäste är ett jag själv använt två stycken av tidigare. Det är ett av de billigaste på marknaden. Det är portabelt, har ett fäste för en givare och kan vridas till horisontellt läge. Fördelen med detta fäste är dels att det är portabelt, men också priset. Tyvärr uppväger inte detta det negativa. Fästet svajar ordentligt redan vid låga farter på 2-3 knop, framförallt när det går sjö, och plastkomponenterna som gör att fästet går att vrida slits snabbt. Mina fästen höll i nästan exakt en säsong. Efter detta var plasten helt utsliten. Bilden nedan är något missvisande då jag fäst det längs med relingen, vilket inte det ursprungliga fästet tillåter. Det kostar 250kr och finns bl.a. på Olssonsfiske.

Nästa fäste är en släkting till RAM-fästet jag har på min båt. Fästet har samma plaströr men istället för en RAM-arm så fäster man det med samma fäste som används av Minn Kotas aktermonterade elmotorer. Det positiva med detta fäste till skillnad från RAM-fästet är att man inte behöver fästa en kula på båten. Det negativa är att det känns betydligt klumpigare än med en RAM-arm, och att det inte går att fälla det längs med relingen. Priset ligger på 850kr och finns bl.a. på Sportfiskeprylar.

Sista fästet i listan är en variant som man började märka på forumen för några år sedan. Ett egenhändigt gjort fäste med hjälp av armen som fäster styret med ramen på en cykel. Det positiva med detta är priset som på bara armen ligger runt 200kr, samt att det är mycket stabilt. Det negativa är att man måste lägga ner tid på att skaffa en stång, att man måste fästa givaren på stången, att det bara passar för grabbräcken i en viss diameter samt att man måste ha med en sexkantsnyckel för att kunna vrida fästet. En till synes smart lösning, men väldigt krångligt och osmidigt. Jag har en vän som fiskat med detta fäste i en säsong och jag tror att han kommer gräva ner det djupt när han väl får sin nya båt. Armen går att köpa överallt där de säljer cyklar, men de flesta rekommenderar Biltema då priset bör vara bäst där.

Det finns ett par till fästen på den Svenska marknaden just nu men inget som är värt att ta upp i listan, som jag vet om. Alla dessa fästen fungerar, men de har sina för- och nackdelar. Jag tycker definitivt att man skall lägga runt 1000kr på ett fäste och skippa de billigare alternativen som inte alls håller samma kvalitet. Om man går upp lite till och köper ett fäste från Z-bait så har man ett riktigt kvalitetsfäste som håller i många år. Att gå upp det dubbla och lite till för ett fäste från Borgs Motor ser jag ingen som helst anledning till.

Skitfiske,

Abborren lockar

Ja, abborren börjar locka mer och mer. Jag har varit totalt insnöad i vertikalfisket under en längre period och det börjar bli lite monotont. De flesta som fiskar känner igen sig i att man vill byta art, eller metod, efter ett tag. Det finns ju så mycket att utforska. Helst av allt skulle jag vilja flötestrolla 7 dagar i veckan, men jag har inte orken att skaffa betesfisk än, så istället snöade jag in på abborrfiske med artificiella beten. Jag har googlat, facebookat och youtubat allt jag kommit åt om abborrfiske, och redan efter andra passet började det lossna. Jag ska tillägga att det var många år sedan jag fiskade abborre senast. Innan gösen var det åratal av mete efter sutare, brax och karp som stod på schemat. Så abborren har hamnat i skymundan en längre tid. Men det ska jag ändra på!

Det största problemet är att hitta abborren. Jag har ju sökt av nästan hela Mjörn med lodet i sökandet på storgös och under den tiden såklart skaffat en uppfattning om abborrens ståndplatser, vilket är ovärderligt nu. Men samtidigt fattas erfarenhet om abborrens beteende beroende på årstid, väder, tid på dygnet och vattentemperatur. Dessutom fattas erfarenhet från de grundare partierna i sjön som jag förbisett när jag sökt gös. Så det krävs många timmar på sjön innan jag kan kalla mig abborrfiskare, men varje pass är ett steg på vägen.

Förra passet sökte jag av några mindre områden som jag fått tips om från vänner på facebook. Ingen vill ge ut sina hotspots, men de mer generella ståndplatserna för abborre var lätt att komma över och nog hittade jag dem, men tyvärr inga mängder, och storleken var en besvikelse. Jag sökte från 4-10 meters djup längs kanterna. Ut och in, fram och tillbaka. Jag försökte hålla mig till områden där jag sedan tidigare vet att det finns betesfisk för gösen, men frågan är om de ens är ute efter samma föda. Gösen söker stim med löja i de djupare partierna av sjön som står i mellanvattnet eller i toppskiktet, och ofta i närheten av branter, men så vitt jag vet så söker abborren föda på grundare vatten innan temperaturen går ner.

Det finns många frågetecken. Jag har hittat abborrstim och med framgång vertikalat efter dem med mindre beten från wiggler för att se storleken på dem, och det handlar om tusenbröder. Jag har även jiggat på mer enstaka abborrekon på botten runt 6-8 meters djup men inte fått större än 2-300 gram, och de är väldigt sporadiska. Så, tusenbröderna stimmar fortfarande ihop sig men jag har inte sett skymten av större stimfisk. På sommaren ser man ju ofta större abborrstim på fiskar runt 4-500 gram som jagar på grunt vatten i gryning och skymning. Vart är de så här års? Stimmar de fortfarande, eller står de var för sig, utspridda på botten? Vart hittar man de större exemplaren på runt kilot? Jagar de mört på 1-4 meters djup, eller ligger de på branterna och äter löja på 10-12 meters djup?

Många frågor utan svar, men det kommer klarna mer och mer för varje pass. Dock tror jag att jag hade fått snabbare resultat med betesfisk, för det är något jag kan och är trygg med. Jiggfisket har jag dammat av efter många års frånvaro, och jag är fortfarande tveksam till hur effektiv jag är. Kanske har jag sökt av rätt områden, men inte lyckats lura de större? Vem vet..

Skitfiske,

Frontmonterad Minn Kota

Det har varit glest mellan inläggen i år, av naturliga skäl, men nu har jag kommit en bra bit i min återhämtning och fisket är återigen en del av vardagen. Jag köpte en frontmonterad elmotor i somras och hade orken att installera den i helgen. Monteringen var klurigare än väntat då jag var tvungen att stabilisera platån den sitter på. Motorn är relativt tung och en 3mm durkplåt höll inte måttet, men med tre aluminiumprofiler under så blev monteringen väldigt stabil. Jag köpte även till ett RAM-fäste som stabiliserar huvudet på elmotorn.

 Jag bestämde mig också för att köpa en extra givare till babord sida. Förra hösten monterade jag el och fäste för ekolod på babord sida, men bara för att få en klonad bild av lodet på styrbord. För att även passageraren ska ha en möjlighet att se sin jigg ordentligt köpte jag ett RAM-fäste från Sportfiskeprylar med C-kula som givarfäste. Efter att ha testat det ett par gånger är jag mer än nöjd. Jag var misstänksam över att kulan inte skulle hålla fästet på plats men den sitter stenhårt. Ett mycket stabilt och flexibelt fäste som även är portabelt.

För drygt två månader sedan testade jag att åka ut på sjön för första gången i år. Jag kände mig såpass pigg att jag trodde mig kunna sitta i båten en timme, så jag bad pappa ta ner den till sjön. Vi fiskade lite lätt i någon timme och sen åkte vi hem. Jag fick inget direkt bakslag, men det hände annat runtomkring som gjorde att jag blev sämre igen, så fisket fick återigen läggas på is. Men så för en månad sedan blev jag bättre och bestämde mig för att fisket skulle få bli min rehabilitering. De första tre gångerna fick någon av föräldrarna hjälpa mig ner och upp med båten, då kroppen inte orkade. Men för två veckor sedan testade jag ett fiskepass helt själv och det gick lyckligtvis bra. Jag orkar bara 1-2 timmar på sjön, men jag kan ta ner och upp båten själv nu utan större problem. En härlig frihetskänsla, och skönt att det går framåt.

För någon vecka sedan var jag ute, för andra gången själv, och efter en timme small det på en riktigt fin gädda. Tyvärr så ville hon inte alls komma upp i båten och det tog 15-20 minuter innan hon gav med sig. En otroligt härlig kamp, men efteråt var jag så knäsvag att jag fick ringa farsan och få hjälp upp med båten. 7.8kg på 108cm, ett hyfsat resultat efter drygt 8-10 timmars fiske totalt under 2014.

Nu blåser det halv storm men jag hoppas på att komma ut på några korta pass snart. Som sagt använder jag fisket som en rehabilitering. Att ta ner och upp båten, samt att sitta och fiske i 1-2 timmar en gång i veckan är en alldeles lagom ansträngning som kroppen verkar svara bra på.

Skitfiske,

Solskydd till ekolodet

Så nu är senaste projektet klart. Ett betydligt mindre projekt än senast, men ändå kul och givande. Nu kommer det dock dröja innan jag hittar på något nytt tror jag, i alla fall med båten. Den lilla energi jag har över vill jag gärna lägga på annat ett tag, istället för att båten ska få allt. Jag har dock lite andra påhitt på G som har med fiske att göra, men som inte kräver någon fysisk ansträngning. Framtiden får utvisa om det blir av eller ej.

Solskydd till ekoloden är något jag tänkt på länge. För oss vertikalfiskare finns det två saker som kan driva en till vansinne. Det ena är vind, och det andra är solblänk på ekolodsskärmen. Förra året kollade jag runt efter färdiga solskydd för försäljning och hittade RaptorCaps i USA. Tyvärr fanns det inte något skydd till HDS-7 Touch och därför blev det aldrig någon beställning. Sen dess har jag tänkt göra egna skydd, men det är inte förrän nu som jag haft tid och ork över.

Jag har sett många andra som gjort egna solskydd och alla har använt plast. Själva ville jag ha något mer gediget och bestämde mig för att jobba med aluminium som jag har en förkärlek till. Jag åkte till närmaste byggvaruhus och köpte en 0.8 mm tjock aluplåt. Jag mätte sedan ekoloden noga och skissade upp en ritning som jag applicerade på plåten. Det är väldigt viktigt att vara noga med mätningarna och ta hänsyn till ekolodsskyddet, samt att man behöver distanser mellan plåten och lodet.

Efter detta gjorde jag de grova raka kapningarna med en cirkelkap och fortsatte sedan med att finkapa de avrundade hörnen med en plåtsax. Sticksåg går inte att använda till en så tunn plåt. Efter detta slipade jag plåtarna med ett fint sandpapper och putsade dem med T-röd inför spraymålningen.

Som distanser använde jag vanliga syrafasta brickor och skruvarna är M5/2.5 till HDS5:an samt M5/3.5 till HDS7:an. Andra tillbehör som införskaffades var gummilister samt sprayfärg.

När jag skurit ut de båda plåtbitarna bockade jag dem i min träbock som jag använde till förra projektet. Det var löjligt enkelt att bocka den här 0.8 mm plåten till skillnad från den 1.5 mm durkplåt jag använde förra gången.

Slutligen sprayade jag dem med en mattsvart grundfärg för metall. Färgen sitter hyfsat på aluminium om man sprayar 5-6 gånger, men man får räkna med att den slits med tiden. Sedan fäste jag gummilisten med superlim och skruvade på dem på loden. Blev klockrent. Möjligt att de skulle gått lite längre ner för att täcka mer av sidorna på loden, men jag får se om det duger. Om inte så är det enkelt att göra om dem.

Durktrall till Linder 400 Sportsman

I artikeln om ombyggnationen av en Linder 400 Sportsman så visar jag min durktrall och sen dess har jag fått förfrågningar om måtten. Igår hade jag lite ork över så jag gick ut och mätte dem och gjorde sedan en ritning för de som är intresserade. Tänk på att måtten inte behöver stämma till 100% för er Linder, använd dem som en fingervisning och var noga med att dubbelkolla allt innan ni börjar skruva.

Jag använde impregnerat trä som jag sedan målade med algbortstötande färg. Trallskruven är syrafast och stiften jag fäste mattan med (utöver limmet) är galvade. Mattan har inte en plastad eller gummad undersida utan släpper igenom vatten för att torka fort.

Baitrunners och Gäddspön

Jag har ett nytt projekt som väntar, vilket involverar mer aluminium och träbockar, men den senaste veckan har krafterna verkligen sinat. Så istället har jag som vanligt klurat på fisket och gjort mer förberedelser inför premiären. När kroppen inte vill försöker jag göra det bästa av situationen, och den här gången tog jag mig ann att färdigställa utrustningen inför höstens flötestrolling. Det föll sig naturligt då Metebolaget äntligen fick hem mina efterlängtade Wychwood Agitator Bait spön. Så vitt jag vet är det bara Metebolaget som säljer dessa spön i Sverige och beräknad leverans från tillverkaren var från början satt till Augusti, men de kom tydligen in tidigare och jag är inte missnöjd. Ryktet säger att dessa spön ska vara mycket bra till ett tilltalande pris.

Bilden tillhör Luis Rasmussen

Spöna finns i en drös olika längder och pundskalor. Själv valde jag ett par på 10 fot med en testkurva på 2.75lb. Tidigare har jag använt mina karpspön på 12 fot med samma testkurva, men de där extra två foten (fötterna?) tycker jag mest är i vägen. 12 fot är användbart när man fiskar från land och ska slunga iväg 50-60g vid karpmetet, men som sagt är de en pärs att ha i båten, och helt onödigt i min mening. Luis Rasmussen har skrivit mer om spöna för den som är intresserad. Artikeln finns Här.

Utöver spöna har jag under en tid kikat efter en fjärde baitrunner. Tidigare har jag använt mina tre baitrunners tillsammans med en vanlig haspel där jag släppt på bromsen. Men baitrunners är givetvis betydligt smidigare och nu får det bli en fjärde. I min uppsättning har jag två Shimano AERO GTE 5000b och en Daiwa Regal PLUS 3500 BRi. Shimanorullarna köpte jag i England för runt 6 år sedan och de håller måttet än idag. Daiwan är en av mina favoriter som jag även den köpte i England för ett par år sedan p.g.a. dess storlek. Då fanns det inte många baitrunners under 5000-storlek och man fick vända sig utomlands om man ville få tag på någon alls.

I dag har äntligen fler baitrunners i 2500- och 4000-storlek tillkommit i sortimentet, inte bara utomlands utan även i Sverige. Kors i taket. Dock är det fortfarande få butiker som säljer dem. Men så är det med meteprylar över lag. Nästan alla butiker fokuserar på predatorfisket och jag förstår såklart varför då det är vad som säljer mest. För de som vill åt bra meteprylar får man som jag leta runt i alla olika nätbutiker och göra flera beställningar.

Förr var Popup-tackle en butik jag vände mig till ofta, men idag är det främst Metebolaget. Dock hittade jag den fjärde baitrunnern hos Sportfiskeprylar. De är en av få butiker som har Shimanos baitrunners i 2500-storlek i lager. Ganska förvånande. Baitrunners i den storleken tycker jag borde vara mycket populära, och att det tog sådan tid innan tillverkarna satsade på dem är än mer förvånande.

Själv tycker jag att 2500 räcker gott till Sveriges karpfiske, om man inte fiskar i övergödda klubbvattnen, och det är mycket skönare att kånka på tre 2500 än tre 5000 när man ska ta sig till swimmet. Till gös, abborre, sutare och brax är det en optimal storlek, och den duger även till gädda. Jag tycker ofta att vi överdimensionerar vår utrustning. Det positiva med kraftig utrustning är att drillningen blir kortare och fisken slipper tröttas ut mer än nödvändigt, men skillnaden mellan en haspel i 2500- och 4000-storlek, eller ett 10 fot och ett 12 fot spö, är i det fallet inte allt för stor.

Slutligen en shout-out till grabbarna på Jakt- och Fiskekompaniet i Alingsås som alltid är lika trevliga när man kommer in. Jag var där och köpte fyra spolar med Sufix 832 idag och fick en spole backing på köpet. Man tackar!

Skitfiske,