Att fota sin fångst Del 2 - Ensam i båten

I första delen pratade jag om hur man ska tänka som kameraman när man fotar andras fångster. I den här delen ska jag ta upp hur man gör som ensam fiskare för att fota sig själv och sin fångst. Själv fiskar jag nästan alltid ensam och jag har fotat åtskilliga fångster själv. Det finns en hel del problem att överkomma för att på ett smidigt sätt fota ensam, och förhoppningsvis kan jag dela med mig av mina erfarenheter och göra det enklare för er.

Som fotograf finns det mängder av kameror att välja mellan, men för att kunna fota sig själv på ett smidigt sätt så begränsas utbudet kraftigt. Ett måste vid den här typen av fotografering är att faktiskt kunna se vad man fotar i realtid. Att försöka sätta upp kameran i förtid och tro att motivet blir rätt när man väl fotar räcker helt enkelt inte. Det finns ett par olika lösningar för detta. Dels kan man koppla vissa kameror till en dator eller extern skärm, antingen via kabel eller inbyggd wifi, eller så skaffar man en kamera med vridbar display. Att koppla kameran till en dator är naturligtvis inget smidigt alternativ och externa displayer till kameror kostar multum. Då återstår en vridbar display, något jag själv använt under ett par år.

Det finns ett begränsat antal kompaktkameror med vridbar display och ett enkelt sätt att lista dem på är att söka efter kompaktkameror på prisjakt och kryssa i "vridbar skärm". Själv har jag använt en Canon Powershot G11 ett par år. Kameran lanserades 2009 och är utdaterad sedan länge, men den vridbara displayen och diverse användbara funktioner gör den här kameran perfekt för en ensam fiskare. Uppdateringen Canon Powershot G12 lanserades 2010, också den med vridbar display, och det är en kamera jag verkligen kan rekommendera. Tyvärr tog Canon bort den vridbara displayen på Powershot G-serien efter detta

När man väl har kameran i hand så finns det olika sätt att montera den på. Ett alternativ är ett vanligt stativ, något som fungerar ypperligt för någon som fiskar från land, men kan vara aningen klumpigt att sätta upp i en båt. För båtfiskare finns alternativet att antingen montera statiska kamerafästen på t.ex. grabbräcken, eller att använda en Gorilla tripod. Gorilla tripod är en personlig favorit och något jag alltid använder ihop med min G11. Bilden nedan visar det lilla flexibla stativet som går att hitta billigt på Ebay.

När kameran står på plats så finns det ett par olika sätt att faktiskt fota på. Min Powershot G11, och förmodligen alla andra kompaktkameror i dagsläget, har en timerfunktion där man kan ställa in en fördröjning från det att man trycker ner avtryckaren till att fotot faktiskt tas. Dock finns det ett par problem med detta, framförallt med fokuseringen, men också med exponeringen. 

Vid fototillfället kommer du sträcka dig fram för att komma åt avtryckaren på kameran. Vad som händer då är att kameran fokuserar på ditt ansikte eller bröst en meter ifrån linsen, samt exponerar för vad den ser i det ögonblicket. När du sedan lutar dig tillbaka och tar upp fisken kommer kameran fota med fel fokusering och exponering. Det går att trixa med detta vid fototillfället för att kameran skall fokusera och exponera rätt. T.ex. kan du ställa in fokusering och exponering manuellt, men det är tidskrävande och något man vill undvika när fisken ligger i håven. En mycket smidigare lösning är att använda en utlösare.

Det finns fjärrutlösare och trådutlösare, och skillnaden är vad namnet föreslår. Trådutlösare är billigare än fjärrutlösare, men med en fjärrutlösare kan du sitta var som helst i båten, eller vid sjön, och trycka av fotot. Du slipper alltså att sträcka dig fram för att komma åt kameran och kan istället trycka av fotot i realtid och få rätt fokusering och exponering. Med en vridbar display och en fjärrutlösare är det inte så stor skillnaden mellan att vara bakom eller framför kameran.

För er som har en kompaktkamera utan vridbar display men med möjlighet att filma så finns alternativet att helt enkelt sätta upp kameran med en vinkel man tror fungerar, trycka på rec och vrida sig själv och fisken i olika positioner. När ni väl kommer hem tar ni upp filmen i ett redigeringsprogram så som Windows Moviemaker eller Adobe Premiere och tar ut stillframes som ni tycker blev bra. Ett "fulfix" jag använt mig av tidigare. Nackdelen med detta är bristen på .RAW, den låga upplösningen och motionblur som skapas när du rör dig framför kameran.

Kom ihåg att ha fisken på land eller i båten så kort tid som möjligt. Själv håvar jag större fiskar och låter dem sedan ligga i vattnet medan jag plockar fram och sätter upp kamera, måttband, matta, vågsäck och våg.

Skitfiske,

Gädda äter tydligen gös

Ingen nyhet att gädda äter gös naturligtvis, men idag fick jag det svart på vitt att gös tydligen är mer attraktivt än Westins Twin Teez, i alla fall för en av sjöns krokodiler...

Var ute en kortare sväng idag med min lekkamrat, mest för att kolla upp en grej angående störningar i ekolodet som skapas av elmotorn. Tanken var att fiske en timme eller två då jag var trött och inte vågar utsätta mig för två dagars ansträngning i rad. Således hade jag inga direkta förhoppningar på fisket, utan ville bara släppa ner jiggen för abstinensens skull. Det blåste ganska kraftigt så vi åkte över till läsida och började söka efter pelagisk fisk längs branterna. Efter ett par ointresserade fiskar kom jag över ett fint eko på 8 meters djup som small på ganska omgående. En riktigt kraftig gös med hög rygg och stort huvud, tyvärr fattades det några cm då den endast kom upp i "ynka" 80. Uppskattad vikt till mellan 5-6kg.

Efter två snabba foton åkte jag sakta mot hamnen igen och sökte samtidigt av ett flak i hopp om en matgös. Den kraftiga vinden verkade äntligen satt fart på fiskarna och jag tog snabbt en mindre pelagisk gädda och en matgös, men jag fortsatte fiska mig hemåt och efter en stund slog nästa gös på i matstorlek. När gösen var halvvägs upp i vattenmassan såg jag på lodet hur något sköt fart från botten och efter bara någon sekund blev det helt stumt i andra änden. Gäddan, som tydligen var av modell för-stor-för-ett-vertikalspö vände buken och satte fart ner mot botten. Jag låg över relingen och trixade med slirbromsen i ren panik, samtidigt som båten drev över linan. Gäddan stod orubblig på botten medan jag fick i ordning på prylarna och kunde föra linan under motorn och till rätt sida av båten, sedan följde ett par ordentligt huvudskakningar innan den släppte gösen.

Jaja, jag fick en matgös till i alla fall. Men en sjövarg hade varit roligare, även om den tog på gösen.. som tog på jiggen.. Snacka om blodad tand inför flötestrollingen i höst. Ge mig betesfisk!

Jag åkte hem efter detta och lyckades få in en riktigt fin SI-träff på något som förmodligen är sidan av en gammal träbåt. Läckert. Skitfiske på er.

Att fota sin fångst Del 1 - Grunderna

Jag kom precis hem från en visit hos min paraplymjärde, som jag funderar på att säga upp vänskapen med. Jag la ner mjärden för två veckor sedan mitt i höststormen utan att lyckas få något alls, inte en enda mört. Mjärden låg ett par dagar på ett ställe som jag metade mört på förra sensommaren, där jag vet att det ska finnas betesfisk. Jag beklagade mig lite på fb och en vän sa att jag skulle fortsätta nöta, och att vädret förmodligen ställde till det. Så jag väntade ut stormen och la ner mjärden igen, i hopp om ett kommande abborrpass i morgon.

Jag åkte som sagt dit nyss för att se ifall morgondagens pass var räddat, och redan vid första anblick förstod jag att något var galet. Om någon mört hade smitit in så var den förmodligen redan gäddmat, mjärden låg nämligen insnurrad under bryggan. När jag fick upp den såg jag en mycket nöjd 2-kilos gädda, tre livrädda mörtar och två braxar, varav en var i 3-kilos klass och måste tagit i för kung och fosterland för att ta sig in. Suck.. förra året fick jag i alla fall en abborre i matstorlek..

Nog om mina eviga misslyckanden i jakt på betesfisk. Idag ska vi snacka foto, närmare bestämt att fota sin fångst. Alla vill vi ha schyssta foton på våra fångster. När man efter flera års nötande får den där 15-kilos kolossen så vill man inte att ens fiskekompis ska glömma linslocket, fota rakt in i solen, kapa stjärtfenan eller fokusera på träden hundra meter bakom. Detta kanske är självklart för vissa, men inte för alla.

Foto är ett väldigt brett ämne där man kan snöa in på diverse delar i all oändlighet. För er som inte vet så har jag jobbat med reklam i sju år som grafiker, och alltså dagligen samarbetat med fotografer, samt fotograferat en del själv som hobby. Men jag ska fokusera på grunderna i den här artikeln och inte så mycket på teknik eller de svårare detaljerna.

Vi börjar med perspektiv, en av grunderna och i min mening det viktigaste vid "fiskfoton". Nedan förklarar jag de tre huvudperspektiven med varsitt foto. Fågelperspektiv, normalperspektiv och grodperspektiv. Att bestämma vart gränsen går mellan dessa perspektiv är lurigt och jag tror man kan säga att det avgörs av situationen. När man fotar en fisk så är det enkelt att säga att om fångstmannen sitter ner så fotar kameramannen ur ett fågelperspektiv om han står upp, ett normalperspektiv om han hukar sig ner och ett grodperspektiv om han lägger sig ner.

Fågelperspektiv

Normalperspektiv

Grodperspektiv

Så, vad är rätt och fel? Det finns ingen regelbok för hobbyfotografering, bara guidelines som tar hänsyns till vad de flesta människor tycker är estetiskt tilltalande. Det vanligaste felet en oerfaren kameraman gör är att fota ur fågelperspektiv. En metare har nyligen tagit en gigantisk karp och sitter ner på knäna för att hålla karpen en bit ifrån karpmattan, och kameramannen ställer sig upp och fotar ovanifrån. Detta foto, taget ut ett fågelperspektiv, skapar en känsla av underlägsenhet och minimalism, något metaren naturligtvis inte vill koppla sin fångst med. Karpen är ju stor, och fotot ska naturligtvis framföra detta.

Fågelperspektiv är speciellt och något man bör undvika om man inte medvetet vill skapa en tydlig känsla med bilden. Normalperspektiv är ett säkert kort och kan användas i nästan alla lägen. Se till att ha kameran i jämnhöjd med motivet. Grodperspektiv är min favorit och något jag gärna utnyttjar i diverse foton. Ett grodperspektiv förmedlar till skillnad från fågelperspektiv en känsla av överlägsenhet och tyngd.

Horisontlinjen är det andra man bör tänka på. Håll den rak i största möjliga mån! Vi som ofta fotar i en skumpande båt har inte alltid valet att räta upp horisontlinjen och ofta är det motivet som kommer i första hand. Man vill inte ha ett skevt motiv bara för att få en rak horisontlinje, men man får göra det bästa av situationen och tänka på att hålla kamera och motiv rakt vid fototillfället. När man sedan beskär bilden i efterhand finns en tumregel som säger att man alltid ska ha horisontlinjen i mitten av bilden, en tredjedel upp eller en tredjedel ner. Man kan givetvis tänja på detta en aning, men det är bra att tänka på så att horisontlinjen inte hamnar en cm under bildens överkant eller liknande.

Horisontlinjer

Brännvidd är nästa viktiga del att tänka på. Alla har inte ett objektiv där det går att ställa in brännvidd, och de flesta har inte ens en kamera med borttagbart objektiv, men det är ändå viktigt att ha koll på brännvidden och vilken effekt den har på fotot. Brännvidden är ett mått på objektivets förstoringsgrad och bildvinkel. Det finns massor att ta upp angående brännvidd, men vi håller det enkelt. Man mäter brännvidden i millimeter och alla objektiv har en benämning beroende på dess brännvidd. Låga brännvidder kallas vidvinkel. Dessa objektiv har liten förstoringsgrad men väldigt bred bildvinkel. Brännvidder på runt 50mm kallas normal, och brännvidder över detta kallas för tele. Tele har hög förstoringsgrad men smal bildvinkel.

Det objektivet jag fotade med till blogginlägget är ett så kallat normalzoom och kan ställas från 17mm till 50mm. Alltså inte riktigt ner till vidvinkel, men nära. Bilden nedan visar skillnaden mellan 17mm och 50mm. Vid 17mm brännvidd tycks bakgrunden vara längre bort, alltså mindre förstoringsgrad, däremot var jag tvungen att stå närmare motivet och fota. Vid 50mm brännvidd tycks bakgrunden vara närmare, alltså högre förstoringsgrad, däremot var jag tvungen att stå mycket längre bak i båten för att få med hela motivet.

Varför brännvidden är så viktig inom fiskefoto är inte p.g.a. förstoringsgraden, utan p.g.a. bildvinkeln. Med låg brännvidd, så kallad vidvinkel, kan man stå nära motivet och få en effekt som kallas lens distortion. Detta skapas p.g.a linsens utformning och man får en typ av förstoringseffekt som kan liknas med att se igenom en glaskula. För att visa detta gjorde jag en fejkad distortion i photoshop. Ju mindre brännvidd kameran har, desto större blir denna förstoringseffekt. Ett exempel som många av er känner till är GoPro-kameror. När man sticker fram fisken mot en GoPro blir den genast gigantisk eftersom kameran har en låg brännvidd.

Det sista jag kommer ta upp i den här artikeln är hur motivet presenteras, det vi alla kallar att fronta. Jag utnyttjar frontning när jag fotar mina fiskar för att få ett mer intressant foto. Fisken ser större ut, och visst är det häftigt, men det är ju även så att just fisken är motivet och bör fylla en stor del av fotot. Detta däremot kan gå till överdrift som man ofta ser på forum, när frontning ihop med vidvinkel skapar monstruösa småfiskar. Se mitt exempel nedan där min lekkamrat håller en 2-kilos matgös. Båda fotona är tagna med 17mm, den ena är frontad, den andra är det inte.

Det finns mer att ta upp, framförallt gällande ljus och bländare, men också självutlösare som är viktigt för oss som ofta fiskar själva. Jag kanske får tid över att skriva om detta framöver, men först blir det ett flötestrollingpass. Med fryst mört..

Skitfiske,

Tips på fiskefilm i höstrusket

Jag har regnat in, men lyckligtvis finns det några eldsjälar som gör riktigt bra fiskefilm! Jag tänkte ge tips på vad som finns att hämta från youtube och andra medier. Många av er har redan stenkoll, men det är lätt att missa något i internetträsket, så varför inte lista vad jag tycker är värt att titta på. Kanske hittar ni något ni inte sett som gör att höstregnet sveper förbi fortare.

Nummer Ett - River Monsters
Min favorit. En serie from Animal Planet med Jeremy Wade. Har gått i sex säsonger med den sjunde på väg till 2015. Själv har jag sett alla avsnitt, vissa två eller tre gånger. En helt fantastiskt bra serie som tar med tittaren till floder runt om i världen på jakt efter alla möjliga arter. Varje avsnitt har till skillnad från andra fiskeserier en egen story. Jeremy får nys om dödsfall som hänt vid floderna och åker för att undersöka vad som orsakat dem. Händelserna är verkliga, vilket gör att storyn faktiskt är intressant, även om det ibland är självklart vad som orsakat dödsfallen och vad Jeremy är ute efter. Serien är snyggt filmad, bra klippt, manuset är välskrivet och kanske det viktigaste är att Jeremy faktiskt är en mycket duktig och erfaren fiskare som vet vad han snackar om. Vissa avsnitt finns i låg upplösning på youtube. Rekommenderas varmt.

Nummer Två - FishEco
Fisheco bör de flesta av oss känna till. Svenska fiskares motsvarighet till Aftonbladet? En nyhetssida helt enkelt, som dessutom kör något så unikt som livefiske! Jan-O och Kotten från Igelkott film tar med diverse Svenska fiskeprofiler ut på sjön där de visar deras fiske och där vi tittare kan integrera med tittarfrågor, något jag verkligen uppskattar. Profiler som medverkat hittills är bl.a. Håkan Fransson, Albin Sharghi, Tobias Fränstam, Cecilia Grönberg, Svartzonker, Jörgen Larsson, Henrik Sundahl, Trumman och Buster.

Nummer Tre - Kanalgratis
Kanalgratis är ett företag i Stockholm som grundades av Johan Ruhe 2008 med målet att erbjuda billig och högkvalitativ fiskefilm. De har över 50 fiskefilmer på webben där de populäraste avsnitten är Fly vs Jerk, och nu även Perch Pro - Tävlingar där kända Svenska fiskeprofiler ställer upp och kämpar om bragging rights. Men kanalen har även andra godbitar, så som filmer från Team Galant och Nordic Sea Angling. Mycket välproducerad fiskefilm.

Nummer Fyra - Uncut Angling
Två killar från USA som gör riktigt schyssta filmer med diverse fisken som Nordamerika har att erbjuda. Frontmannen Aaron Wiebe är en ung guide som passar klockrent framför kameran och i stort sett gör produktionen sevärd. Mycket underhållande, hög kvalitet och en massa kul fisken. Muskey, burbot, carp, rainbow, walleye och lake trout m.m. Se och njut!

Nummer Fem - Team Galant
Ett gäng på tre killar, Philip, Tobias och Edvin, som gör fiskefilm av helt okej kvalitet. Filmerna blir bättre och bättre, och sedan de plockades upp av Kanalgratis och fått fisketid med några av Sveriges fiskeprofiler så tycker jag framtiden ser ljus ut. De har några pärlor på kanalen som är värda att titta på, men det intressanta är vad som kommer i framtiden. Jag tror och hoppas att det kommer mer film från de här killarna, och att kvaliteten kommer fortsätta att gå upp. Kul!

Nummer Sex - Stinger Productions
Filmer från fyra killar som går på sportfiskeakademin i Forshaga. Samma sak som med Team Galant, killarna började lite trevande men kvaliteten blir stadigt bättre. Senaste filmen hade premier igår där de lanserade tillsammans med FKP Lubbe i Göteborg dagen innan Streetfishing eventet. Deras bästa film hittills med abborrfiske från en sjö i närheten av Forshaga.

Nummer Sju - JpStudio
Jag vet nästan inget om de här killarna tyvärr, men de har gjort två ganska kända fiskefilmer från Norra Sverige med namnen Norrlands Guld 1 och 2. Norrlands Guld 3 som tydligen ska innehålla en scen från fångsten av den tyngsta gäddan i Sverige 2014 har premier via Fishecos livesändning den 12:e November. Missa inte!

Nummer Åtta - NyttFiske
Nyttfiske som drivs av Robert Jonsson och Johan Kimming har mängder med klipp på sin youtubekanal. Kvaliteten är väldigt varierande men det finns en hel del godbitar. Tidigare körde Robban kontinuerliga avsnitt i serie som är värda att se på, det finns bl.a. ett par ifrån USA. Vad som kommer härnäst för kanalen är svårt att säga. Så vitt jag vet hade de ett uppehåll, men kom nyligen tillbaka med Nyttfiske Revival. Vad det innebär får vi se.

Nummer Nio - FreeWaterPictures
Här kommer en favorit. De här killarna har gjort ett par riktigt bra filmer, bl.a. kanske en av de bästa Svenska filmerna som går att hitta på youtube, Tolvan - Minnen som aldrig sviker. Jag vet tyvärr inte så mycket om freewaterpictures i övrigt, de verkar hålla sig lite för sig själva och sen bara dänga ut bra skit när det passar. Jag gillar det!

Nummer Tio - Skitsnack
Nej, det finns ingen kanal som heter skitsnack. Eller det kanske det gör, men jag är tveksam till att den handlar om fiske. Jag tänkte snacka lite skit innan jag rusar till köket. Ett långdraget inlägg som har tagit hela morgonen och magen protesterar.

De Svenska fiskefilmerna börjar verkligen ta sig. För varje ny release höjs ribban en aning för vad som anses vara av hög kvalitet. Efter att ha jobbat som 3D/2D-grafiker i 7 år så ligger min ribba högt redan från början och jag har svårt att titta på oklippt gopro-material med kasst ljud. Men folk lär sig. Redigeringsprogrammen är relativt lättanvända och hur schysst film ska se ut börjar nästan sitta i ryggmärgen för de flesta. Ljud, vinklar, klipp, effekter och grading är något vi ser prov på dagligen i media och det hjälper. Jag hoppas kvaliteten fortsätter att gå uppåt och att fler börjar göra schysst film. Jag hoppas även att Fisheco och Kanalgratis som är frontkanalerna för Svenskt fiske på youtube just nu inte saktar ner på tempot utan fortsätter att släppa bra material. Keep up the good work!

Skitfiske,

En guide till marknadens givarfästen

Jag började ombyggnaden av min båt redan för tre år sedan och har lagt åtskilliga timmar på att klura över olika givarfästen. När vertikalfisket fick fotfäste i Sverige för några år sedan så fanns det inte många alternativ på marknaden, och utvecklingen av nya smarta lösningar har tagit tid. Men nu äntligen finns det flera vettiga alternativ att se över innan man tömmer plånboken och hottar upp gösräsern, och jag tänkte rada upp dem här på bloggen och dela med mig av mina egna erfarenheter.

Först på listan kommer ett fäste som de flesta av de mer inbitna gösfiskarna känner till, nämligen givarfästet från Z-bait. När jag först fick upp ögonen för fästet tidigt förra året så var det relativt statiskt. Joakim som utvecklat fästet hade precis givit ut en ny del som gjorde det möjligt att vrida fästet 180 grader och vända det inåt mot båten, för att skydda det vid transport. Det jag störde mig på då var att fästet fortfarande stod upp vertikalt, och höjde sig 60-80 cm över båten. Jag kontaktade Joakim och fick ett specialanpassat fäste som jag satte på mittoften vilket gjorde det möjligt för mig att ha fästet horisontellt inne i båten under transport (vilken service). Nu äntligen finns denna lösning för alla att köpa, men utan att behöva lossa fästet från originalhållaren.

Jag har nu använt fästet flitigt och är supernöjd. På Bloggen visar Joakim i en video att fästet klarar av farter på runt 12-13 knop, och det kan jag bekräfta. Tillbehör finns för att fästet ska passa reling, grabbräcke och skenor. När jag köpte fästet låg priset på runt 1500kr. Priset på det svängbara fästet är inte fastställt än. Bilder på den nya separata delen samt hur fästet ser ut på båten finns nedan. För mer information, se z-bait.blogspot.com.

  

Nästa fäste är ett jag införskaffade för två månader sedan och är toknöjd med. I samband med att jag klurade över Joakims fäste förra året kom jag som många andra in på RAM-fästen, och hur man skulle kunna tillämpa dessa till ett givarfäste. Nu på senare tid har några fästen med RAM-komponenter dykt upp på marknaden och ett av dessa skaffade jag till passagerarsidan av båten. Jag har två lod som förut kopplades samman med en nätverkskabel, problemet var att passageraren inte såg sin jigg, så jag bestämde mig helt enkelt för att skaffa ytterligare en givare. Jag ville i detta fallet ha något portabelt då jag har framtidsplaner på ytterligare en båt, och då föll det sig naturligt på detta fästet då det såg stabilast ut av de portabla som finns tillgängliga.

Fästet är väldigt enkelt uppbyggt med en RAM C-Arm och ett kraftigt plaströr med plats för att montera en givare. Jag var tveksam att en C-kula skulle hålla måttet, men efter att ha testat fästet ett par turer så vet jag att det sitter stenhårt och inte viker en tum i de relativt höga farterna som jag söker fisk i. Fördelen med detta fäste är just dess enkelhet. Det tar fem sekunder att vända det från insidan till utsidan av båten, och det är bara att ta hem det efter en fisketur om man inte trailar båten. Det negativa är att det inte har en lösning för oss med LSS2-givare. Fästet går att köpa på bl.a. Sportfiskeprylar, och priser ligger på runt 1100kr.

Nästa fäste är ett jag inte testat själv, men som också är populärt bland de mer inbitna fiskarna. Det är konstruerat av Kalman Kovacs men för ett tag sedan tog Borgs Motor in det i lager. Fästet är precisionsbearbetad aluminium och mycket gediget. Det går även att vända det horisontellt vid transport samt in på insidan av relingen. Den enda nackdelen jag vet med detta fästet är priset, som är betydligt högre än på resten av fästena på marknaden och ligger på hela 3900kr! Nedan ser ni bilder på Cecilias nya Starweld med detta fäste installerat (tack för bilderna vännen). Mer information hittar ni på Borgs Motor.

 

Nästa fäste är ett jag själv använt två stycken av tidigare. Det är ett av de billigaste på marknaden. Det är portabelt, har ett fäste för en givare och kan vridas till horisontellt läge. Fördelen med detta fäste är dels att det är portabelt, men också priset. Tyvärr uppväger inte detta det negativa. Fästet svajar ordentligt redan vid låga farter på 2-3 knop, framförallt när det går sjö, och plastkomponenterna som gör att fästet går att vrida slits snabbt. Mina fästen höll i nästan exakt en säsong. Efter detta var plasten helt utsliten. Bilden nedan är något missvisande då jag fäst det längs med relingen, vilket inte det ursprungliga fästet tillåter. Det kostar 250kr och finns bl.a. på Olssonsfiske.

Nästa fäste är en släkting till RAM-fästet jag har på min båt. Fästet har samma plaströr men istället för en RAM-arm så fäster man det med samma fäste som används av Minn Kotas aktermonterade elmotorer. Det positiva med detta fäste till skillnad från RAM-fästet är att man inte behöver fästa en kula på båten. Det negativa är att det känns betydligt klumpigare än med en RAM-arm, och att det inte går att fälla det längs med relingen. Priset ligger på 850kr och finns bl.a. på Sportfiskeprylar.

Sista fästet i listan är en variant som man började märka på forumen för några år sedan. Ett egenhändigt gjort fäste med hjälp av armen som fäster styret med ramen på en cykel. Det positiva med detta är priset som på bara armen ligger runt 200kr, samt att det är mycket stabilt. Det negativa är att man måste lägga ner tid på att skaffa en stång, att man måste fästa givaren på stången, att det bara passar för grabbräcken i en viss diameter samt att man måste ha med en sexkantsnyckel för att kunna vrida fästet. En till synes smart lösning, men väldigt krångligt och osmidigt. Jag har en vän som fiskat med detta fäste i en säsong och jag tror att han kommer gräva ner det djupt när han väl får sin nya båt. Armen går att köpa överallt där de säljer cyklar, men de flesta rekommenderar Biltema då priset bör vara bäst där.

Det finns ett par till fästen på den Svenska marknaden just nu men inget som är värt att ta upp i listan, som jag vet om. Alla dessa fästen fungerar, men de har sina för- och nackdelar. Jag tycker definitivt att man skall lägga runt 1000kr på ett fäste och skippa de billigare alternativen som inte alls håller samma kvalitet. Om man går upp lite till och köper ett fäste från Z-bait så har man ett riktigt kvalitetsfäste som håller i många år. Att gå upp det dubbla och lite till för ett fäste från Borgs Motor ser jag ingen som helst anledning till.

Skitfiske,

Abborren lockar

Ja, abborren börjar locka mer och mer. Jag har varit totalt insnöad i vertikalfisket under en längre period och det börjar bli lite monotont. De flesta som fiskar känner igen sig i att man vill byta art, eller metod, efter ett tag. Det finns ju så mycket att utforska. Helst av allt skulle jag vilja flötestrolla 7 dagar i veckan, men jag har inte orken att skaffa betesfisk än, så istället snöade jag in på abborrfiske med artificiella beten. Jag har googlat, facebookat och youtubat allt jag kommit åt om abborrfiske, och redan efter andra passet började det lossna. Jag ska tillägga att det var många år sedan jag fiskade abborre senast. Innan gösen var det åratal av mete efter sutare, brax och karp som stod på schemat. Så abborren har hamnat i skymundan en längre tid. Men det ska jag ändra på!

Det största problemet är att hitta abborren. Jag har ju sökt av nästan hela Mjörn med lodet i sökandet på storgös och under den tiden såklart skaffat en uppfattning om abborrens ståndplatser, vilket är ovärderligt nu. Men samtidigt fattas erfarenhet om abborrens beteende beroende på årstid, väder, tid på dygnet och vattentemperatur. Dessutom fattas erfarenhet från de grundare partierna i sjön som jag förbisett när jag sökt gös. Så det krävs många timmar på sjön innan jag kan kalla mig abborrfiskare, men varje pass är ett steg på vägen.

Förra passet sökte jag av några mindre områden som jag fått tips om från vänner på facebook. Ingen vill ge ut sina hotspots, men de mer generella ståndplatserna för abborre var lätt att komma över och nog hittade jag dem, men tyvärr inga mängder, och storleken var en besvikelse. Jag sökte från 4-10 meters djup längs kanterna. Ut och in, fram och tillbaka. Jag försökte hålla mig till områden där jag sedan tidigare vet att det finns betesfisk för gösen, men frågan är om de ens är ute efter samma föda. Gösen söker stim med löja i de djupare partierna av sjön som står i mellanvattnet eller i toppskiktet, och ofta i närheten av branter, men så vitt jag vet så söker abborren föda på grundare vatten innan temperaturen går ner.

Det finns många frågetecken. Jag har hittat abborrstim och med framgång vertikalat efter dem med mindre beten från wiggler för att se storleken på dem, och det handlar om tusenbröder. Jag har även jiggat på mer enstaka abborrekon på botten runt 6-8 meters djup men inte fått större än 2-300 gram, och de är väldigt sporadiska. Så, tusenbröderna stimmar fortfarande ihop sig men jag har inte sett skymten av större stimfisk. På sommaren ser man ju ofta större abborrstim på fiskar runt 4-500 gram som jagar på grunt vatten i gryning och skymning. Vart är de så här års? Stimmar de fortfarande, eller står de var för sig, utspridda på botten? Vart hittar man de större exemplaren på runt kilot? Jagar de mört på 1-4 meters djup, eller ligger de på branterna och äter löja på 10-12 meters djup?

Många frågor utan svar, men det kommer klarna mer och mer för varje pass. Dock tror jag att jag hade fått snabbare resultat med betesfisk, för det är något jag kan och är trygg med. Jiggfisket har jag dammat av efter många års frånvaro, och jag är fortfarande tveksam till hur effektiv jag är. Kanske har jag sökt av rätt områden, men inte lyckats lura de större? Vem vet..

Skitfiske,

Frontmonterad Minn Kota

Det har varit glest mellan inläggen i år, av naturliga skäl, men nu har jag kommit en bra bit i min återhämtning och fisket är återigen en del av vardagen. Jag köpte en frontmonterad elmotor i somras och hade orken att installera den i helgen. Monteringen var klurigare än väntat då jag var tvungen att stabilisera platån den sitter på. Motorn är relativt tung och en 3mm durkplåt höll inte måttet, men med tre aluminiumprofiler under så blev monteringen väldigt stabil. Jag köpte även till ett RAM-fäste som stabiliserar huvudet på elmotorn.

 Jag bestämde mig också för att köpa en extra givare till babord sida. Förra hösten monterade jag el och fäste för ekolod på babord sida, men bara för att få en klonad bild av lodet på styrbord. För att även passageraren ska ha en möjlighet att se sin jigg ordentligt köpte jag ett RAM-fäste från Sportfiskeprylar med C-kula som givarfäste. Efter att ha testat det ett par gånger är jag mer än nöjd. Jag var misstänksam över att kulan inte skulle hålla fästet på plats men den sitter stenhårt. Ett mycket stabilt och flexibelt fäste som även är portabelt.

För drygt två månader sedan testade jag att åka ut på sjön för första gången i år. Jag kände mig såpass pigg att jag trodde mig kunna sitta i båten en timme, så jag bad pappa ta ner den till sjön. Vi fiskade lite lätt i någon timme och sen åkte vi hem. Jag fick inget direkt bakslag, men det hände annat runtomkring som gjorde att jag blev sämre igen, så fisket fick återigen läggas på is. Men så för en månad sedan blev jag bättre och bestämde mig för att fisket skulle få bli min rehabilitering. De första tre gångerna fick någon av föräldrarna hjälpa mig ner och upp med båten, då kroppen inte orkade. Men för två veckor sedan testade jag ett fiskepass helt själv och det gick lyckligtvis bra. Jag orkar bara 1-2 timmar på sjön, men jag kan ta ner och upp båten själv nu utan större problem. En härlig frihetskänsla, och skönt att det går framåt.

För någon vecka sedan var jag ute, för andra gången själv, och efter en timme small det på en riktigt fin gädda. Tyvärr så ville hon inte alls komma upp i båten och det tog 15-20 minuter innan hon gav med sig. En otroligt härlig kamp, men efteråt var jag så knäsvag att jag fick ringa farsan och få hjälp upp med båten. 7.8kg på 108cm, ett hyfsat resultat efter drygt 8-10 timmars fiske totalt under 2014.

Nu blåser det halv storm men jag hoppas på att komma ut på några korta pass snart. Som sagt använder jag fisket som en rehabilitering. Att ta ner och upp båten, samt att sitta och fiske i 1-2 timmar en gång i veckan är en alldeles lagom ansträngning som kroppen verkar svara bra på.

Skitfiske,